Den offentliga sektorn kommer snart att få hjälp av tillämpad AI att hantera den växande mängden e-post, rapporter och dokument. Tack vare en svensk språkförståelsemodell kommer det bli möjligt att ta bort mycket av stressen, frigöra tid att fokusera på kvalificerat arbete, och skapa möjligheter att hjälpa medborgarna effektivare.
En nyckel för den här förändringen är att kraftfulla datorer under 2020 läst in i stora delar av textmängderna på Kungliga Biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, där allt som tryckts i Sverige sedan år 1661 finns samlat: dagstidningar, magasin, skönlitterära böcker, faktaböcker, skrifter och så vidare.
Den enorma textinmatningen har utvecklat en artificiell språkhjärna som myndigheter, företag, forskare och andra kan dra nytta av för sina syften.
– Med hjälp av denna språkhjärna går det att bygga upp exempelvis AI-baserade textkategoriseringssystem mycket bättre och även snabbare än tidigare, säger Magnus Sahlgren, fd ansvarig för textanalysgruppen på RISE, som lett arbetet med att utveckla en första AI-baserad språkförståelsemodell för svenska myndigheter.
Anpassad för myndigheter
I ”Språkmodeller för svenska myndigheter”, som projektet kallas, skapas en modell för digital språkförståelse som är anpassad för inkommande och utgående myndighetskommunikation. RISE jobbar fram modellen med expertis både inom AI och inom algoritmer av språkmodeller. Arbetsförmedlingen, Skatteverketoch Tillväxtverket är samarbetspartners, tillsammans med AI Sweden, LTU och Peltarion.
– Vår ambition med projektet är att alla myndigheter ska kunna använda den bästa svenska AI-teknologin för att hantera sina informationsflöden.
I februari inventeras de vanligaste flödena i den offentliga sektorn, och under resten av året byggs konkreta lösningar som myndigheter kommer att kunna använda.
Med språkmodellen på plats kan AI snabbt tränas till att sortera och kategorisera mejl, rapporter och dokument, och se till att rätt handläggare har tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt.
– Mejl kommer exempelvis att automatiskt kunna skickas vidare till rätt avdelningar eller rätt personer, eller kategoriseras på ett visst sätt.
Vi har tränat vår modell på redaktionell text, inte Flashback
Datorn ”förstår” sammanhanget och intentionerna
En väl utvecklad AI kan förstå information lika bra som vi människor, i många fall bättre.
– Ett mejl som rör F-skattsedel behöver exempelvis inte länge innehålla ordet ”F-skattsedel” för att AI:n genast ska förstå sammanhanget och veta vad som ska göras med informationen.
Med språkmodellen som grund ska medborgare kunna skriva in frågor och få svar direkt på en myndighets webbsida, till skillnad från att hänvisas till sidor med mer information.
– En viktig poäng med språkförståelsemodellen är att det kommer att krävas mycket mindre träningsdata för att AI:n snabbt ska komma upp i förståelse då det finns redan en underliggande språkkunskap.
Språkmodellen innebär också att det inte spelar så stor roll hur medborgare formulerar sig. Två personer som vill veta samma sak men uttrycker sig på olika sätt, kommer båda att bli förstådda och få samma besked.
– AI:n förstår meningen bakom enskilda uttryck. Det är den stora skillnaden mot vanlig nyckelordsmatchning.
Många tester kommer att utföras för att säkerställa att medborgare inte får olämpliga svar eller snedvridna fördomar.
– Vi har tränat vår modell på redaktionell text, inte Flashback, men vi vet ändå inte vilket genomslag det får när AI:n använder språket ute på myndigheterna. En hel del andra osäkerheter finns också. Modellen är exempelvis tränad på rikssvenska. Kommer den att fungera lika bra i Norrbotten som i övriga landet? Det återstår att se, och vi kommer att hantera det.
CENTRUM FÖR TILLÄMPAD AI PÅ RISE
Centrum för tillämpad AI på RISE bedriver avancerad forskning inom AI, kopplar samman expertis och applikationer inom RISE och utforskar ett brett spektrum av innovativa applikationer med företag och offentlig sektor.
