Är cirkulärt alltid hållbart?

– En mer cirkulär ekonomi kan ge stora och viktiga bidrag till en hållbar utveckling. Samtidigt, om vi ska skapa ett så hållbart samhälle som möjligt, gäller det att se upp med fällorna som diskussionerna kring olika hållbarhetsinitiativ kan föra med sig, menar Peter Stigson, forsknings- och affärsutvecklare på RISE.

Som ordförande i expertgruppen Cirkularitet i ett systemperspektiv inom Delegationen för Cirkulär ekonomi ser han det viktigt att nyansera hur cirkulär ekonomi bidrar till ett mer hållbart samhälle.

– Vi måste slå vakt om att cirkulär ekonomi inte blir ytterligare ett buzzword inom politik och näringsliv. Alltför ofta sätts likhetstecken mellan cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. Det sätts även ofta likhetstecken mellan cirkulärt och resurseffektivt. I bägge fall kan detta såväl stämma som vara felaktigt. Utan en förståelse kring potentiella målkonflikter riskerar välmenade initiativ att i lägre grad bidra till hållbarhet.

Uppfattningen om vad som är ”cirkulärt” varierar

I en metastudie av begreppet ”cirkulär ekonomi” analyserades 114 (!) olika definitioner. Det konstaterades att många som använder begreppet likställer cirkulärt med att återvinna. För andra betydde det att återanvända, reducera, designa bort behovet av, sluta använda, reparera eller hitta ny användning för.

– Om man har så olika förståelse kring vad cirkulär ekonomi innebär, riskerar man att jämföra äpplen och päron. Företag som tycker sig vara hållbara och använder cirkulär utifrån en viss definition, behöver vara medvetna om att de riskerar att anklagas för greenwash av andra som har en helt annan definition.

Peter Stigson ser resurseffektivitet som målet och att cirkulär ekonomi är ett medel dit, medan andra argumenterar för att cirkulär ekonomi är det centrala, och att det är underförstått att cirkulerandet ska ske på ett hållbart sätt.

Ordklyveri, kan kanske tyckas. Med om vi lyfter på locket blir det uppenbart att cirkulärt, hållbart och resurseffektivt är begrepp som kommer med utmaningar.

Fem problematiseringar av den cirkulära ekonomin

• När bidrar en producent till den cirkulära ekonomin?
  Om återvunnen plast används men sammanfogas på ett sätt så att den inte kan återvinnas i ett senare skede, har då producenten bidragit till eller brutit kedjan i den cirkulära ekonomin?

• När blir ett material cirkulärt?
  Ska det definieras av antalet produktliv? Är det att föredra att ett material återanvänds/återvinns i 4-5 olika enkla produkter under en tidsperiod på 15 år, än att samma material sitter kvar i motsvarande produkttyp med högre kvalitet och som håller i 15 år i stället för 3?

• Vilka beteenden är människor beredda att ändra på i en cirkulär ekonomi?
  De flesta har inga problem att sova i lakan som andra hotellgäster har använt tidigare (återanvändning), men skulle aldrig köpa secondhandkalsonger hur rentvättade de än är.

• När är delandeekonomi att föredra, och när blir det ohållbart trots cirkularitet?
  Om man delar på en gammal tvåtaktsmoped så är miljönyttan av delandet allt annat än självklar. Eller om en person köper in ett campingtält i syfte att hyra ut det på en ”hyr ut prylar till andra”-tjänst, så finns det inga garantier på att det tältet kommer att användas flera gånger, eller ens någon gång. Gör tältet då någon cirkulär nytta eller blir det en rekyleffekt som ökar konsumtionen?

• Är det cirkulärt när bostäder byter ägare?
  Om någon köper en begagnad gräsklippare och funktionen klippa gräs övergår till någon annan utan att nya resurser behövs för funktionen så är det resurseffektivt och cirkulärt. Men när bostäder byter ägare räknas det inte som bidrag till den cirkulära ekonomin. Även om boendefunktionen övergår till någon annan. Och vad händer om det blir fler eller färre personer som flyttar in jämfört med tidigare ägaren?

Omedvetna målkonflikter

– Vi kommer aldrig att bli helt cirkulära eller hållbara. Men för att snabbare bli mer hållbara som samhälle, behöver vi sätta begreppen, veta vad vi menar, diskutera vad som är möjligt, och vad det får kosta att uppnå vissa mål. Inom ramen för Agenda 2030 har FN listat 169 delmål utifrån de 17 huvudmålen. En del av delmålen kommer ofrånkomligen att hamna i konflikt med strävan om mer cirkularitet och resurseffektivitet, och tvärtom, säger Peter Stigson på RISE.

Hur påverkas exempelvis länder och företag med mindre ekonomiska muskler när företag i större utsträckning behåller ägandet i t.ex. de bilar de producerar? Ingen vet säkert, för det är en pågående resa.

– Att tro att målkonflikter inte uppstår är blåögt. När stora system förändras, leder det alltid till vinnare och förlorare. Det är därför viktigt att vi inte cirkulerar för sakens skull, utan att cirkulära initiativ sätts i ett större systemperspektiv. Våra prioriteringar påverkar beteenden, produktion, transporter, energiresurser, affärsmodeller i olika ekosystem.

– Förståelsen om cirkularitet idag brister ofta i ett kritiskt förhållningssätt kring dessa systemfrågor. Följden är att målkonflikter skapas omedvetet och att synergier inte nyttjas. Denna komplexitet behöver förstås och förenklas när organisationer ska utvecklas mot högre cirkularitet.

Ta hjälp av RISE

Dialogen kring cirkularitet och resurseffektivitet är viktig och har en självklar plats på hållbarhetsagendan. Samtidigt det dyker upp allt fler forskningsprojekt som vrider och vänder på dessa frågor, och tar upp vilka fallgropar som behöver hanteras.

Företag kan göra viktiga bidrag till hållbarhet, men för att det ska bli så hållbart som möjligt krävs att man bland annat gör livscykelanalyser och tittar på livscykeleffekter.

Vill du ha hjälp att utvärdera, utveckla och mäta cirkulariteten i din affärsmodell, och titta närmare på effekter ur ett livcykelperspektiv –  eller bara förstå vad som händer inom det här området – kontakta RISE. RISE vill bidra till samverkan där cirkularitet utvecklas positivt, och så hållbart som möjligt.

– Vi har strateger som går in i verksamheten och hjälper företag att bli mer cirkulära på sätt som är hållbara.  Vi har också utbildningar för att hjälpa företag att identifiera lönsamma cirkulära affärsmöjligheter och hur de kan arbeta för att realisera dem.