Batterier behöver nödvändigtvis inte vara förbrukade när de inte längre kan användas i ett elfordon. Istället skulle de kunna återbrukas och användas i andra sammanhang – ges ett andra liv.
– Sverige måste ta ett helhetsgrepp kring batterierna och säkra att alla batterier ingår i framtidens cirkulära ekonomi, säger Cecilia Wästerlid som arbetar med cirkulär och hållbar materialanvändning på RISE.
Andelen elbilar som kör på våra vägar ökar snabbt för varje år. Idag finns det ca 5 miljoner bilar i Sverige varav ca 10% är laddbara. Prognosen är att 2030 kommer hälften av alla bilar vara laddbara. Vi står inför en stor omställning.
– Sverige måste ta ett helhetsgrepp kring batterierna och säkra att alla batterier ingår i framtidens cirkulära ekonomi, säger Cecilia Wästerlid som arbetar med cirkulär och hållbar materialanvändning på RISE. Det öppnar för nya möjligheter och lösningar.
Kina och andra länder i Asien har kommit längre än Sverige och Europa när det gäller återvinning av batterier. En rapport från Energimyndigheten visar att elektronikåtervinningsföretag i stor utsträckning säljer vidare litiumjon-batterier till Kina och Sydkorea för återvinning eller återanvändning i andra olika applikationer. Rapporten visar också att det finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att uppnå genom en ökad batteriåtervinning i Europa.
Batterilager för energilagring i fastigheter
Ett sätt att förlänga livslängden på batterier från elfordon är att använda dem för energilagring i fastigheter. En kombination av solceller och batterier skulle göra det möjligt för många hushåll att bli helt eller delvis självförsörjande på elenergi under en stor del av året. Batterilagret används för att jämna ut belastningen i nätet under dagen, särskilt under morgonen och kvällens toppar. Sen laddas de när belastningen inte är lika stor.
Ett lyckat exempel på återanvändning av batterier kan man hitta hos bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Där används batterier från elbussar för att lagra energi som genererats av solpaneler på husens tak och sedan fördela effektuttaget vid exempelvis laddning av elbilar och föreningens elanvändning i stort. Batteriernas livscykel kan sammanfattas i produktion, användning i buss, användning i hus och återvinning.
Men det finns också utmaningar när det gäller regelverket kring användning av second life-batterier från elfordon för energilagring i fastigheter.
– Det finns helt andra regler när det kommer till batterier i elfordon än vad det gör i fastigheter, säger Lars Fast, forskare inom batterier och bränsleceller på RISE. Här krävs godkännande från Elsäkerhetsverket. Samtidigt kan det vara svårt att säga hur mycket effekt du kan ta ut ur ett återvunnet batteri. Det finns många faktorer som spelar in, bland annat vilken typ av batteri det rör sig om och hur det använts.
Vi har bara sett början på omställningen, men det är en näringsrik mylla för nya företagsidéer att växa i
Hushållning med innovationskritiska material
Att vara sparsam med det som brukar kallas för innovationskritiska material, det vill säga de metaller och mineraler som till exempel är vitala för klimatomställningen, är också av stor vikt. Ordet vikt i dubbel betydelse – ett litiumjonbatteri i en personbil kan väga 300-400 kg och en stor del av det består av kritiska metaller och mineral enligt EU:s kritiska lista.
– I Europa bryter vi ungefär 3 procent av vår förbrukning av de här materialen men vi använder mer än 25 procent av den globalt tillgängliga mängden. Det är oerhört viktigt att vi hushåller med jordens resurser och att vi kan säkra vårt behov, säger Cecilia Wästerlid.
Begagnade batterier öppnar för nya idéer
Med en så stor omställning på kort tid, som övergången från fossildrivna bränslen till batteridrivna fordon innebär, kommer det att komma fram nya idéer, nya tekniker och nya ekonomiska modeller.
– Vi har bara sett början på omställningen, men det är en näringsrik mylla för nya företagsidéer att växa i, säger Cecilia Wästerlid.
Sverige är i startgroparna
Under 2023 har Stena öppnat sin återvinningsanläggning för materialåtervinning för stora litiumjonbatterier i Halmstad och Revolt i Skellefteå är på gång med sin anläggning. För återanvändning av batterierna är det främst säkerheten i batteriets ”andra liv” som är i fokus och även här etablerar sig svenska företag.
På RISE pågår just nu en större satsning för att bygga upp infrastruktur och kunskap kring fordonsbatterier med syftet att stärka Sveriges position inom området. Frågan kring batteriåteranvändning- och materialåtervinning är extremt viktig. Det behöver ske säkert och ekonomiskt hållbart. Genom att ha ett livscykelperspektiv kan batteriet skapas för optimal livslängd och bli en pusselbit för Sverige i framtidens cirkulära ekonomi.
