"Även invånarnas klimatavtryck är viktigt i omställningen"

Innan sommaren 2022 lanserade RISE den andra årliga trendrapporten kring Hållbara städer och samhällen. Den skrevs till stora delar innan kriget i Ukraina bröt ut, men Kristina Mjörnell, affärsutvecklare på RISE, märker nu hur rapporten till stora delar var helt rätt i tiden, trots att det skett stora förändringar i vår omvärld.

- Det är omvälvande saker som händer och inte minst hur vi ska tänka framåt för framtidens samhällsbyggande. Saker som var viktiga innan kriget och pandemin får kanske stå tillbaka för andra delar som får större plats i våra liv. Det handlar om att normer förändras och sådant vi har tagit för givet blir plötsligt i fokus på ett nytt sätt. Nu är det grundläggande saker som till exempel värme, el, vatten och mat som fångar vårt intresse av naturliga skäl, säger hon och utvecklar vidare:

- Vi behöver kanske omvärdera vad som gör oss lyckliga. Kanske är det inte nya skor eller en extra weekendresa som står högst på önskelistan längre. Det kanske också måste vara något annat i framtiden. Vi kommer inte kunna resa eller konsumera på samma sätt. Och vad blir då viktigt för att bli lycklig, säger hon frågande. Den trenden är superskarp just nu med allt som händer. 

Yttre påverkan på vår livsstil en stark trend

Trendrapporten pekar ut de sex mest betydelsefulla trenderna som påverkar städer och hur vi arbetar för klimatneutrala städer och samhällen: 

• Digitalisering, AI och sociala medier skapar nya risker
• Mot mer inkluderande multidimensionell governance  
• Klimatanpassad exploatering genom multifunktionell grönska
• Nya sätt att mäta, finansiera och kontrollera utveckling
• Livsstil – förändringar bortom tillväxtsamhället
• Yttre påverkan på livsstil och konsumtion

- Vi ser att många delar i trendrapporten har förstärkts under året, trots att merparten av innehållet skrevs innan vi förstod vidden av kriget i Ukraina med bland annat energikris och stigande inflation som följd, berättar Kristina Mjörnell. Till exempel trend nummer 6 i rapporten som handlar om yttre påverkan på livsstil och konsumtion. Den punkten hade vi vissa tankar kring och om det verkligen skulle bli så starkt som det har visat sig bli. Men det ser vi ju nu förverkligas tyvärr med stor påverkan på energi-, bränsle-, mat- och bostadspriserna bland annat. 

Viktigt att se helheten

Kristina Mjörnell har lång erfarenhet inom samhällsbyggnad. Hon har varit med och initierat, projektlett och arbetat i ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom Hållbara byggnader, renovering, fuktsäker byggprocess, hållbara städer och har god insikt i utmaningar och frågeställningar som samhällsbyggnadsbranschen står inför.

- De stora dragen i framtidens samhällsutveckling är att människor lever allt längre, ökad urbanisering, bostadsbrist och ett förändrat klimat. Det är utmaningar som vi måste anpassa oss efter. De hänger också ihop och därför är det viktigt att tänka utifrån ett helhetsperspektiv när vi arbetar med hållbarhet och utveckling, säger hon. Om vi tittar på energikrisen så har den diskussionen funnits tidigare, däremot finns också ett unikt akut behov just nu.

Lyfta blicken bortom vardagen

Att hitta en hållbar väg för framtidens samhällsbyggande kommer handla ännu mer om värderingar, men också att försöka kvantifiera sådana utmaningar även om det kan vara svårt.

- Vi på RISE kan hjälpa till att föra upp sådana värden när vi diskuterar med fastighetsutvecklare, kommuner och andra aktörer inom samhällsbyggnad. Det är också viktigt att ta sig tid att lyfta blicken och fundera över hur framtiden kommer se ut bortom ytor för parkeringsplatser och andra mer vardagsnära frågor. Till exempel: kommer det finnas fysiska butiker i framtiden? Hur ser arbetsplatser och kontor ut om 10 år? Är det en mänsklig rättighet att ha en bostad på minst 42 kvadratmeter/person eller kunna flyga obehindrat över hela världen? säger hon.  

Nyligen medverkade Kristina Mjörnell på ett seminarium i Borås med utveckling av den nya stadsdelen Västerbro i centrala Borås. I fokus fanns cirkularitet och gröna stråk och deltagarna kom bland annat från arkitektbyråer, fastighetsutvecklare, fastighetsägare och byggbolag.

- Vi diskuterade att normerna har förändrats bara de senaste åren. Tidigare sågs det som ganska radikalt att cykla till jobbet och dela kontorsplats med varandra. Det är självklarheter idag och visar på hur snabbt det faktiskt kan gå, säger hon och fortsätter:

- Vi på RISE har ju beräkningsmodeller för nytta per koldioxidavtryck och så vidare. Det handlar om att effektivisera den byggda miljön ännu mer som bättre passar samhället. Här finns ju också många smarta system och sensorer inom digitalisering och AI för kontroll och övervakning. Det kan vara kontroll för fastigheter, i trafiken, på markområden med mera. Samtidigt är det viktigt att det finns en nytta kontra den personliga integriteten.

Omställningen väntar inte

Kristina Mjörnell pekar på att samarbete mellan samhällsbyggare blir allt viktigare framöver. Ett bra exempel är det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities där 23 kommuner och 5 myndigheter arbetar tillsammans för att förverkliga omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.  

Alla vill bo, leva, må bra och ha ett fungerande vardagsliv. Det är självklara saker men det blir mer aktuellt nu när det finns många osäkerhetsfaktorer i samhället.

- Vi ser även att mindre kommuner, som inte har några klimatkontrakt, jobbar med egna mål och planer. Det är viktigt för omställningen är redan igång och kommer bli ännu mer påtaglig framöver. För att bli klimatneutrala handlar det inte bara om att ställa om industri, infrastruktur och byggnader utan det handlar även om invånarnas klimatavtryck. Då måste kommunerna göra det möjligt för invånarna att leva och verka klimatneutralt. Det är transporter, boende, offentliga lokaler, livsmedel, produktion och konsumtion med mera, förklarar Kristina Mjörnell.

I slutändan är det trots allt några få grundläggande delar som blir viktiga för framtidens hållbara samhällsutveckling enligt Kristina Mjörnell:

- Alla vill bo, leva och må bra och ha ett fungerande vardagsliv. Det är självklara saker men det blir mer aktuellt nu när det finns många osäkerhetsfaktorer i samhället, avslutar hon.