Mer tid för planarkitekten att faktiskt planera. Fler perspektiv inkluderade i detaljplanen. Och, inte minst, ett långsiktigt byggande som ger hållbara städer som faktiskt, just det, håller över tid. Digitala metoder och delade data kan göra stor skillnad för kommuner och myndigheter i utveckling.
Att ta fram en bra, hållbar detaljplan är det yttersta instrumentet kommuner har för att utveckla den fysiska miljön. Det är där allting – legala krav, estetik, olika gruppers behov – ska samlas för att skapa en optimal miljö för kommunens invånare. Men det är inte alltid så enkelt.
– Planarbete är multidisciplinärt och i detaljplanen ska planarkitekten få med en otrolig mängd olika intressen, och dessutom vikta dem, för att de sedan ska kunna omvandlas till fysisk form, konstaterar Andreas Huss, senior projektledare på RISE.
– Och det är här problemets kärna ligger: om planarkitekten ska göra det på traditionellt sätt tar det massvis med tid bara att samla in allt underlag. Att sen försöka vikta den och undersöka olika möjliga utfall, det säger sig självt att man inte kan testa alla möjliga varianter.
Digitala verktyg ger större möjligheter
Ta som exempel byggandet av ett nytt bostadshus där man redan har slagit fast hur stort det ska vara, hur högt det ska vara och var det ska ligga.
– Men sen vill du maximera insläppet av dagsljus i lägenheterna. Ritar och analyserar du manuellt kan du kanske testa ett par olika varianter av vinklingar på fasaden, men om du använder digitala verktyg kan datorn simulera tusentals varianter och på så vis hitta det mest optimala. Det kan öka dagsljusinsläppet betydligt utan att öka arkitektens arbetsbörda.
Det fina är att det här gäller inte bara fasader, det gäller hela detaljplanearbetet. Digitala verktyg ger helt enkelt mer utrymme att väga samma information och visualisera och simulera olika utfall
– Då får vi helt nya möjligheter att ta med och vikta alla de aspekter som finns med i Agenda 2030 och på så sätt skapa mer hållbara städer.
Börja kravställa informationen redan i upphandlingen
Kravställning viktigt...
Men vad behövs då för att kommuner och myndigheter ska lyckas gå över till det här sättet att jobba och beställa data på rätt sätt?
– För det första måste man börja kravställa informationen redan i upphandlingen. Det räcker inte att konsulten som till exempel gör bullermätningen levererar en pdf med beräkningar och rekommendationer, utan hen måste också leverera ursprungsdatan så att den kan användas igen. Det är en ganska lågt hängande frukt att börja med.
För det andra krävs regler och standarder för hur delningen av data ska gå till, men också hur den ska tillgängliggöras och visualiseras både för dem som behöver den idag och för dem som kan behöva den i framtiden.
...liksom samverkan
Vad krävs då för att komma dit? Enligt Andreas Huss är en viktig faktor att kommuner och myndigheter har rätt beställarkompetens så att de vet vilka möjligheter som faktiskt finns och vad de kan fråga efter. Dessutom menar han att det är viktigt att olika delar av verksamhetens förvaltning börjar jobba mer tillsammans snarare än var för sig.
– Den processförändringen är nog svårare än den tekniska, men vi på RISE har erfarenhet av att föra sådana här förändringar framåt och hjälper gärna till att visualisera vad organisationen skulle kunna göra och hur det kan gå till.
När du har de här datamängderna kan du alltid gå tillbaka och ställa fler frågor på vägen
Dataanalys för hållbart samhällsbyggande
Men RISE hjälper inte bara till att facilitera kommuners och myndigheters övergång till att dela data i detaljplanearbetet, man hjälper också till att analysera stora datamängder för att underlätta genomförande och utvärdering av offentliga projekt inom stadsplanering. Ett sådant arbete ska snart startas i Göteborg där kommunala bostadsbolaget Framtiden har avsatt pengar för en stor satsning på stadens utsatta områden.
– Framtidenkoncernens mål är att inget bostadsområde i Göteborg ska finnas med på polisens lista över utsatta områden år 2025, säger Mikael Mangold, forskare på RISEs enhet för stadsutveckling.
– Vårt uppdrag i det är att göra statistiska analyser för att se hur utvecklingen går.
Aggregerade data underlättar styrning
I det arbetet kommer man att samla data dels från tidigare projekt, men också från till exempel Brottsförebyggande rådet och Skolverket. Data kommer att aggregeras och med andra ord inte innehålla information om enskilda individer och förhoppningen är att Framtiden med hjälp av RISEs analyser ska kunna guida och styra projektet på ett bra sätt.
– Dessutom gör våra analyser det möjligt att på ett bättre sätt följa upp satsningen och jämföra den med andra. Förhoppningen är att vi ska kunna ta reda på vilka förändringar i områdena som beror på Framtidens satsning, och vilka som beror på till exempel skolans eller polisens.
På så sätt kan Framtidenkoncernen lättare bedöma om de satsade pengarna har gett de resultat man hoppats, och liknande aktörer på andra orter kan se om det här är en satsning som det lönar sig för dem att inspireras av. Men vad är då fördelen med att göra den här analysen med hjälp av omfattande byggnadsspecifik information snarare än konventionell kvantitativ forskning?
– Styrkan är att när du har de här datamängderna kan du alltid gå tillbaka och ställa fler frågor på vägen. Du behöver inte göra nya urval och samla data en gång till utan kan direkt omformulera dina frågor. Det i sin tur öppnar vägen för väldigt mycket forskning om satsningar på bostadsbeståndet och samhällsbyggande.
Analys av bostadssbestånd
Ett annat exempel är arbeten som gjorts och görs för Boverket, där RISE har tar fram beslutsstöd i form av utvärderingar av lagar och lagförslag utifrån registerdata om bostadsbeståndet. Typiskt så har uppdragen fokuserat på beslutsstöd inom energieffektivisering, renovering, energifattigdom, segregation och investeringar i utsatta områden.
