Från utröstat energislag till ett långsiktigt bidrag till framtidens energimix. Sverige har fått en ny energipolitisk inriktning, vilket har öppnat den tidigare stängda dörren till kärnkraftsutbyggnad. Detta kommer att kräva en stor kunskapssatsning framåt.
Sverige beslutade genom folkomröstningen 1980 att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. 43 år senare har det skett en kursändring i energipolitiken. Sittande politiker har beslutat att kärnkraft ska finnas med som ett av energislagen i framtidens energimix. Det nya målet är att Sverige ska ha 100 procent fossilfri elproduktion, i stället för en 100 procent förnybar sådan.
– För att klara klimat-, hållbarhets- och miljöfrågorna måste vi få fram mer el. Den nya energipolitiska inriktningen innebär att vi lägger till ytterligare en färg i paletten när vi målar Sveriges energiframtid, säger Johan Sandstedt, forsknings- och affärsutvecklare på RISE.
– Det är viktigt att vi inte ställer olika lösningar mot varandra, utan ser det här som väldigt olika instrument i en orkester där man måste ha lagom mycket bleckblås och lagom mycket fiol för att det ska bli en harmonisk helhet. Alla kraftslag har olika egenskaper, möjligheter och problem, vilket gör det så viktigt att vi har en mångfald. Mångfald bygger resiliens, säger Markus Norström, affärs- och innovationsområdeschef på RISE.
Kärnkraft kan ge värme och vätgas
Det politiska beslutet om att öppna dörren till kärnkraftsutbyggnad på nytt motiveras med att Sverige behöver mer fossilfri, billig och planerbar el. Men det finns potential att använda framtidens kärnreaktorer för fler syften, berättar Johan Sandstedt.
– Värmen från en reaktor kan också användas till olika industriprocesser, det vill säga att man kör en reaktor för att producera värme i stället för el. Kemisk basindustri och stålindustri är två exempel på industrier som är beroende av värme. Vi har forskningsprojekt på RISE där vi undersöker hur man kan nyttja värmen från kärnkraft direkt i industriella processer, säger han och fortsätter:
– En annan potentiell applikation är vätgasproduktion. Det finns teknisk potential för att producera vätgas mycket mer energieffektivt med hjälp av framtidens kärnkraftsreaktorer. Vätgas är en nyckelkomponent för industrins och transportsektorns omställning.
En avgörande faktor för att investeringar i ny kärnkraft verkligen ska bli av är att kunna hantera affärsrisker över lång tid
Upprätthållande av kunskap avgörande för utbyggnaden
Utbyggnad av kärnkraft kommer att ställa krav på vårt samhälle under lång tid. Både kunskap och infrastruktur måste upprätthållas.
– Sedan måste avfallsfrågan hanteras på ett ansvarsfullt och betryggande sätt under hela livstiden. I dag skulle jag dock säga att det inte finns någon annan industri som tar hand om sina restprodukter på ett så konsekvent sätt som kärnkraftsindustrin. På lång sikt är det troligt att vi har nya typer av reaktorer som kan utnyttja bränslet upp till 100 gånger mer och inte heller lämna efter sig lika mycket avfall som dagens reaktorer, säger Johan Sandstedt.
– En avgörande faktor för att investeringar i ny kärnkraft verkligen ska bli av är att kunna hantera affärsrisker över lång tid. Ett exempel är att hitta en fungerande intäktsmodell för framtida kärnkraftsprojekt som håller i flera decennier. Elmarknaden har ju varit minst sagt dynamisk de senaste åren och det är lite svårt att veta vad elpriset kommer att vara på sikt. Att hitta en fungerande intäktsmodell och någon som vågar ta risken är inte omöjligt, men utmanande, säger Markus Norström.
Johan Sandstedt och Markus Norström ser att RISE och andra svenska forskningsaktörer har ett viktigt uppdrag i att bygga ny kunskap kring kärnkraft, för att kunna stötta näringsliv och offentlig sektor i dessa frågor.
– Sist vi byggde kärnkraft i Sverige var på 70- och 80-talet. Det var ett lyckosamt program. Reaktorer byggdes både inom budget och satta tidsramar. Men det här var inte något som bara hände, utan detta var frukten av en nästan 30-årig kunskapsuppbyggnad inom området. Sedan dess har kompetensområdet nedmonterats och där står samhället nu, säger Johan Sandstedt.
“Kringfrågorna är den stora utmaningen”
Att bygga ut kärnkraft handlar inte främst om att utveckla nya, bättre reaktorer. Även frågor som rör betongbyggnad, säkerhet, materialkunskap, totalförsvar, resiliens och civilsamhälle måste hanteras.
– Kringfrågorna är den stora utmaningen. Här har RISE en bred kompetensbas som vi nu aktivt utvecklar och sätter i ett kärnkraftsperspektiv, säger Markus Norström och tillägger:
– Vi är glada över att både energibranschen och forskningsfinansiärer nu har börjat agera för att främja framväxten av en större kunskapsbas inom kärnkraft.
Kort om kärnkraft – från avveckling till del i mixen
1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid. Då beslutades att Sverige skulle använda de kärnkraftsreaktorer som var i drift i avvaktan på förnybara energikällor. Kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig, med hänsyn till behovet av elkraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Inga nya reaktorer skulle byggas.
I januari 2023 skickade regeringen ett förslag på remiss om att bestämmelsen i miljöbalken som förbjuder att det byggs kärnreaktorer på andra platser än där det redan finns kärnkraft tas bort. Lagändringen ska möjliggöra utbyggnad av kärnkraft. Beslutet motiveras med att det pågår en elektrifiering och omställning till fossilfritt, som kräver mer ren el i hela landet.
