Energigemenskaper är en smart metod för att kunna producera, återvinna och dela energi mellan bostäder, industrier och andra typer av lokaler. Sedan årsskiftet är det tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter.
En energigemenskap innebär att man kopplar samman ett närliggande byggnader i ett mindre system där man kan producera, dela, återvinna och till och med lagra energi. Fram till nu har möjligheterna att göra detta varit begränsade eftersom man inte fått dela el mellan bostadshus. Det ändrades i en förordningsändring som trädde i kraft den 1 januari 2022, under förutsättning att det handlar om byggnader inom samma fastighet eller grannfastigheter.
– Här finns stora möjligheter till energieffektivisering som är gynnsamt både ur klimatsynpunkt och när det gäller att minska energikostnaderna inom energigemenskapen. Därför bygger RISE upp kompetens med nationella och internationella samarbetspartners från städer, akademi, energibolag och industri i en serie projekt, säger Monica Axell, forsknings- och affärsutvecklare på avdelningen för Energi och Resurser hos RISE.
Bygger på ökat samspel
Inom energigemenskapen går det till exempel att producera solel som kan delas och lagras, jobba med lågtemperaturnät för fjärrvärme och där ta hand om olika typer av spillvärme från byggnaderna och bygga upp ett system med laddstationer för elbilar – som kanske dessutom kan delas i en bilpool. Med effektiv styrning är det möjligt att kapa effekttoppar och fördela energin där den behövs bäst för tillfället. Ett annan viktig nytta för energisystemet är att energigemenskaper kan bidra till flexibilitet, det vill säga anpassa användningen av energi så att den bättre matchar en mer dynamisk energiproduktion.
– Energigemenskaper bygger på ett ökat samspel mellan prosumenter, konsumenter och övriga aktörer i energisystemet för att öka andelen förnybar energi, spara energi och öka flexibiliteten. Genom att jobba med innovativa tekniker och systemlösningar kan man minska den köpta andelen el med 30 procent, säger Monica Axell.
Det här är både en viktig klimatfråga och kostnadsfråga
Pilotprojekt kring energigemenskaper
För att verkligen kunna studera energigemenskaper i bred mening – innovativ teknik, legala aspekter, samverkansformer samt governance- och affärsmodeller för energigemenskaper – driver RISE i samverkan med KTH projektet ”Systemförändring med lokalt delad energi”. Två piloter, ett i befintlig bebyggelse i Hammarby Sjöstad, och ett annat i Örebro i det ännu inte färdigbyggda bostadsområdet Tamarinden.
– På så vis får vi med oss två olika perspektiv med olika behov av styrning. I Örebro är det staden som måste fatta besluten, medan initiativen i Hammarby Sjöstad måste komma underifrån från de som äger fastigheterna, säger Monica Axell.
Tio fastigheter till 2025
I Örebro kommer den planerade energigemenskapen bestå av tio fastigheter med 700 lägenheter, som planeras stå färdiga 2025.
– Det här är både en viktig klimatfråga och kostnadsfråga, där vi gemensamt kommer att kunna spara 3–5 miljoner kronor om året i minskade energikostnader, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖrebroBostäder.
I dagsläget finns beslut om ett gemensamt lågtemperaturnät för fjärrvärme, en gemensam infrastruktur för att dela el och en gemensam automationslösning. Nästa steg blir att skapa en handelsplats för den lokala handeln med el och att bilda själva energigemenskapen.
– Förhoppningsvis kan vi ha ett energiutbyte med företag i närheten också. Här finns till exempel en stor ICA-butik som behöver energi såväl som att lämna ifrån sig energi, säger Jonas Tannerstad.
Klimatneutralt till 2030
I Hammarby Sjöstad utgår energigemenskapen från ElectriCITY Innovation som är en ekonomisk förening med ett 80-tal medlemmar inklusive fastighetsbolag, 56 bostadsrättsföreningar, Stockholms stad, RISE, KTH, energibolag och ett stort antal andra företag. Målet är att stadsdelen ska vara klimatneutral till 2030 – tio år tidigare än Stockholms stad i stort.
– Energigemenskapen är ett led i vårt arbete med det. Tanken är att vi gemensamt ska kunna skapa en modell som kan spridas inte bara här, utan över hela världen. Klimatnyttan är det viktigaste. Men vi ser också att vi kan bidra till samhällsnytta på andra sätt. I Stockholm finns en effektbrist åtminstone fram till 2028 och det här är ett sätt att bidra till effektreserven. Och det finns en säkerhetspolitisk aspekt också. Om det skulle bli strömavbrott kan vi klara elförsörjningen själva under en period, säger Jörgen Lööf, vd för ElectriCITY.
Fem energi- och miljömål i projektet ” Systemförändring med lokalt delad energi”
- Halvera effekttoppar.
- Spara 30 procent energi.
- Möjliggöra större produktion av lokalt producerad solel.
- Minska fjärrvärmeförluster och koldioxidutsläpp med hjälp av lågtemperaturfjärrvärme.
- Öka implementeringen av fossilfria transporter med hjälp av laddplatser och bilpooler. Målet är minskade koldioxidutsläpp med 20 procent.
De deltar i projektet ”Systemförändring med lokalt delad energi”
RISE, KTH, Örebro kommun, ÖrebroBostäder (ÖBO), E.ON, ElectriCity (leder piloten i Hammarby Sjöstad), Enstar, KTC, Siemens och Ellevio.
