Energisystemanalys pekar ut olika vägar för omställning av energisystemet

Ofta är elektrifiering en nyckel i omställningen, men det är inte den enda. För att veta vilken lösning som passar en viss sektor kan en energisystemanalys genomföras. Då ses olika lösningar över utifrån en rad parametrar, som ekonomi eller klimatpåverkan.
 

– Energisystemanalys är ett ganska brett begrepp, som ofta handlar om att utvärdera och analysera tekniker och lösningar. Vi kikar på utvecklingsvägar och värdekedjor, är det är ekonomiskt gångbart och vi går även in på regelverk och styrning – vad krävs för att det ska hända och vilka förutsättningar måste vara på plats för att en viss utveckling ska vara möjlig, säger Karin Pettersson. Hon är forskare på RISE och har många års erfarenhet av energisystemanalys i ett flertal olika forskningsprojekt och uppdrag.

Sverige har exempelvis som mål att bli ett klimatneutralt land till 2045. För att ta reda på vilka insatser som krävs för att nå det målet kan man använda sig av en energisystemmodell. Då tittar man på en mängd olika faktorer: hur kommer behovet av energi ser ut för bostäder, service, transport och industri, vilja tillgängliga resurser och omvandlingstekniker finns och vad kostar de?

– Sedan tittar man på dessa saker under olika förutsättningar och har möjlighet att variera en mängd saker och göra olika körningar för att se: vilka kombinationer av tekniker, lösningar och styrmedel kan komma att krävas för att klara målet? Man får hela paletten av behov, resurser och lösningar.

Generellt är det en kombination av lösningar som är nyckeln, menar Karin Pettersson. Och det handlar inte bara om att ersätta det fossila med förnybart.

– Vi måste även fundera på om det finns möjlighet att minska efterfrågan på energianvändningen, eller effektivisera den på olika sätt. Det ska man alltid ha med sig.

Olika lösningar för olika sektorer

Vilka lösningar som är mest effektiva, och vilka som kompletterar varandra eller konkurrerar med varandra finns det inget generellt svar på. Det handlar dels om vilken sektor man analyserar, dels ur vilket tidsperspektiv.

Ett tydligt exempel på hur olika lösningar kan vara aktuella är transportsektorn. Här spelar både elektrifiering och biodrivmedel en roll, men även åtgärder som kan göra att efterfrågan på transporter minskar.

– När det gäller personbilar så har de elektrifierade bilarna ökat dramatiskt de senaste åren. Den utvecklingen kommer att fortsätta, och där finns redan kostnadseffektivitet. Men när det gäller tyngre lastbilar, sjöfart och kanske framför allt flyget så ser situationen annorlunda ut. Där ligger elektrifieringen längre fram i tiden, och är kanske inte ens den bästa lösningen? säger Karin Pettersson.

Hon utvecklar exemplet med flyget: där personbilsflottan kan vara helt elektrifierad till 2050, gäller det för flygets del kanske bara runt hälften av resorna, och dessutom den del av resorna som bara motsvarar ungefär 15 procent av utsläppen. Där kommer troligtvis biobaserade flygbränslen vara viktigare för att nå klimatmålen.

– Det är den typen av analyser man gör för att de hur olika åtgärder behöver komplettera varandra för att nå olika mål – dessutom på olika lång sikt. När man tittare närmare på och resonerar kring vilka faktorer som faktiskt påverkar en viss tekniklösning eller utvecklingsväg kan man ibland överraskas över att resultatet ser ut som det gör.

Komplexa energisystem ökar behovet

Vi går mot ett alltmer integrerat energisystem, där mycket är kopplat till elsystemet på ett eller annat vis.

– Olika delar är kopplade till varandra på ett betydligt starkare sätt än tidigare. Det ökar behovet av att titta på hela energisystemet sammantaget för att hitta olika lösningar och synergier, säger Karin Pettersson.

RISE arbetar brett inom energisystemanalys, med fördjupad kunskap kring olika delar av systemet. Dessutom håller man på att utveckla en nationell energisystemmodell, där sannolika utvecklingar med hänsyn till olika aktörers beteende kommer vara möjliga att analysera, något som ofta inte fångas i den här typen av modeller.

– Med modellen kommer det exempelvis vara möjligt att analysera om vi i Sverige har tillräckliga styrmedel för att nå våra klimatmål. Eller krävs det mer? Resultaten kan vara av intresse för både näringsliv och industri, och inte minst politiska beslutsfattare.