Ericsson vill gå från forskning till serieproduktion

2019 startade Ericsson AM Research Program för att skaffa sig mer kunskap kring additiv tillverkning. Sedan dess har tekniken använts för mindre serier av små komponenter, unika lösningar som inte går att tillverka på annat sätt. Nu är det dags att växla upp och partnerskapet i Applikationscenter för additiv tillverkning är en del i den strategin.

– Vi vill öka farten för utvecklingen inom AM-området. Partnerskapet ökar medvetenheten, förståelsen för området och kunskapen internt, berättar Mikael Wahlén, projektledare Hardware Research på Ericsson.

Flera delar av organisationen kommer att engageras i centret, som produktutveckling, hårdvaruteknologi, mekanik och industridesign. Även avdelningarna Sustainability och Corporate Responsibility är involverade.

– Hållbarhet är en viktig parameter vid additiv tillverkning. Men hur viktig är den, frågar sig Mikael Wahlén och fortsätter resonemanget:

– Att tillverka produkter med AM blir inte billigare från dag ett, utan tvärt om och då är det svårt att övertyga andra om att vi behöver gå den här vägen. Därför behöver vi sprida kunskap och ta reda på hur mycket bättre det egentligen blir. Samtidigt kan AM bidra till Ericssons mål att bli koldioxidneutralt till 2030.

Önskar hjälp att räkna på AM

Mikael Wahlén poängterar vikten av att förklara varför och vad additiv tillverkning och design kan användas till, annars kommer det inte hända. Här ser han att Applikationscenter för additiv tillverkning spelar en viktig roll.

– Jag har inte alla de här argumenten klara för mig, det är därför jag är så intresserad av att hitta den här prislappen eller ”business caset” för AM, det hoppas jag kunna få hjälp med, säger han.

Det finns fler saker Ericsson önskar att centret ska kunna bidra med, till exempel att undersöka hur innovativt man kan göra nya komponentlösningar.

– Här finns möjligheter att utveckla design som till exempel skulle kunna ge en ny typ av antenn som inte kan utvecklas på något annat sätt. Att få in det tänket i organisationen är spännande, säger Mikael Wahlén.

Ericsson vill även gärna spara vikt på sina komponenter, vilket också kopplar till hållbarhetsfrågan.

– Alla aspekterna måste med, men ännu har vi inte förstått vad AM kan innebära i alla led. Det är en av anledningarna att vi är med, vi vill lära oss mer om det.

Tillverkning närmare kunden

Additiv tillverkning kan också göra det möjligt att flytta produktionen närmare kunden. För Ericssons del skulle det kunna handla om större komponenter som radom, plastkåpan som sitter framför antennen.

– Kan vi 3D-printa radomerna vore det bra, men det går inte idag, den storleken med de toleranser vi behöver klarar inte dagens maskiner. Här har vi stort intresse av att förstå vilken teknik, vilken maskin och vilken processteknik som skulle kunna klara våra komponenter på bästa sätt, säger Mikael Wahlén.

Ytterligare en fråga som Ericsson vill ha hjälp att besvara är:

– Hur tar vi det här från mindre serietillverkning till volymproduktion. Vi levererar ju ganska mycket radiosystem i olika kombinationer, vi pratar miljoner komponenter, säger Mikael Wahlén.

Bidrar till att kompetens sprids

För Ericsson är det viktigt att alla partner får bidra med sin kompetens in i Applikationscenter för additiv tillverkning och Mikael Wahlén ser fram emot att få lära av andra företag från andra branscher.

– Det är viktigt för mig att ha en bra dialog och att vi har högt i tak för att få till ett utbyte, vi har ett gemensamt intresse och då borde det finnas gemensamma frågor.

Det Ericsson kan bidra med är bland annat kompetens inom materialteknik.

– Materialfrågan är den stora bärande utmaningen i AM-världen, alla material beter sig olika och det behövs ingenjörer som kan simulera en lösning men också att förstå resultatet av en tillverkad komponent, förklarar Mikael Wahlén.

Kanske behöver man tänka och göra lite annorlunda med AM, kanske behöver man påverka hela industrin för att förändra ett invant synsätt.

– Därför är det viktigt att vi hittar samarbeten mellan företagen i centret för att kunskapen ska spridas. Annars finns risk att kunskapen fastnar inom olika nischer, säger Mikael Wahlén och fortsätter:

– Samarbete är nyckeln till framgång, då kan man lösa mycket svårare uppgifter än om man försöker lösa dem själv på kammaren.