Grönsaksodling på ett cirkulärt och resurseffektivt sätt – mitt i centrala Stockholm. Det kan låta påhittat men är i själva verket precis vad Swegreen ägnar sig åt i Dagens Nyheters tidigare arkiv.
– Vi vill utveckla teknik för att odla mat inne i stan på ett enklare och smartare sätt, säger Sepehr Mousavi, chief innovation officer på Swegreen.
På plan -3 under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm huserade tidigare Dagens Nyheters arkiv. Men när arkivet digitaliserades lämnades lokalen outnyttjad – fram till att en farm för odling av ekologiska grönsaker flyttade in. I täta vertikala rader samsas bland annat basilika, pak choi, timjan och koriander.
– Det här är ett exempel på modernt urbant jordbruk eller urban farming som det också kallas, säger Sepehr Mousavi, chief innovation officer på Swegreen som driver farmen i gamla DN-arkivet. Det handlar om att odla mat inne i stan på ett så smart och resurseffektivt sätt som möjligt.
Tar odling närmare konsument
Konceptet tar odlingen närmare konsumenten – vilket i sig är långt ifrån en ny tanke, utan snarare ett steg mot hur matproduktion fungerade innan den industriella revolutionen. Då odlade och bodde man på samma plats, men i takt med urbaniseringen förändrades detta så att människor arbetade i städer medan maten odlades på landet.
– Vi flyttar matproduktionen närmare konsumenterna, men det är såklart väldigt mycket kring arbetet som förändrats, säger Sepehr Mousavi. På Swegreen arbetar vi med ett småskaligt, högteknologiskt jordbruk och strävar efter att hitta den mest cirkulära modellen för detta.
Minimerar klimatfotavtryck
Det cirkulära och resurseffektiva genomsyrar Swegreens hela verksamhet, och strävan efter ett så litet klimatfotavtryck som möjligt är tydlig. Grönsakerna odlas på höjden för att spara yta. För att undvika onödiga transporter in till staden används hydroponisk odling där jorden ersatts med substrat tillverkat av gamla PET-flaskor. Och för att förse plantorna med det ljus som behövs trots att de växer en bra bit under jord används vattenkylda LED-lampor. Men den kanske största besparingen handlar om vatten.
Om du ska odla ett kilo basilika på vanligt sätt, ovan jord, går det åt ungefär 250 liter vatten, säger Sepehr Mousavi. I vårt cirkulära system återvinns 90 procent av vattnet och återförs direkt till systemet. Av resterande 10 procent svettar plantorna ut 90 procent genom fotosyntes, och tack vare lösningar för avfuktning kan vi ta hand om det vattnet också. Så vi använder 99 procent mindre vatten än vid traditionellt jordbruk.
Vi behöver koldioxid till våra växter och den får vi från huset
Symbios mellan farm och fastighet
Den energi som används för att göra det möjligt att odla grönsaker i en lokal utan ljus hjälper också hela DN-skrapan att sänka sitt CO2-fotavtryck. Genom att skicka överskottsvärmen från farmens ledlampor tillbaka till fastigheten ersätts behovet av fjärrvärme av vad Swegreen kallar ”förnybar” värme. Farmen och fastigheten samverkar även på andra sätt.
– Vi behöver koldioxid till våra växter och den får vi från huset, säger Sepehr Mousavi. Och som tack kan vi ge tillbaka syrgasen som bildas när våra växter gör fotosyntes. Det går att beskriva samverkan som ett slags urban symbios där våra system interagerar med byggnaden. Med hjälp av digitala lösningar kan symbiosen tas ytterligare en bit; vi kan till exempel se när byggnaden behöver energi och när farmen gör det och anpassa verksamheterna efter det.
Samarbete med RISE
Swegreen har samarbetat med RISE i projektet Neighbourfood sedan 2019. Målet med projektet har varit att uppgradera en urban farm med modern teknik för IoT och AI för att göra det möjligt att ytterligare optimera mot hållbarhet och kunna styra odlingsprocesserna på distans i vad Swegreen kallar Farming-as-a-Service – ett koncept för att ytterligare bidra till hållbar och stadsnära matproduktion.
Neighbourfood
Projektet Neighbourfood är ett resultat från Sharing Cities Sweden, ett nationellt program som undersöker hur delningekonomi och medborgarengagemang i fyra svenska städer kan bidra till klimatomställningen och som RISE medverkar i sedan 2017. Neighbourfood är en spinoff från testbädden i Stockholm som samarbetar med lokala aktörer i Hammarby Sjöstad för att nå ett lokalt klimatmål genom ändrade konsumptions- och transportmönster. Projektet driver olika initiativ för att uppmuntra boende att dela tjänster lokalt och låna av varandra snarare än att köpa nytt. I Neighbourfood är tanken att grannar i ett bostadskvarter engageras i matproduktionen som kan utnyttja mörka ytor i till exempel parkeringsgarage. Neighbourfood undersöker affärsmodeller och digital teknik som gör det möjligt att såväl styra anläggningen som distribuera grönsaker till boende i stadsdelen.