Från undersökningar till mätningar med Rasch-analys

Samhällets behov av kunskap om mjuka värden så som hälsa, välbefinnande, beteenden och förmågor ökar. Det är viktigt att kunna jämföra förändringar över tid eller mellan olika områden, för att till exempel kunna fatta beslut om prioriteringar, insatser och effekter. RISE arbetar sedan flera år med att utveckla kvalitetssäkrade mätningar av latenta egenskaper, även kallade kategoribaserade mätningar. En latent egenskap eller variabel är den underliggande upplevelsen eller förmågan vi vill mäta, men som inte kan observeras direkt. Tänk dig att vi vill mäta en persons välbefinnande. Vi kan inte mäta välbefinnande direkt genom att kontrollera exempelvis blodtryck eller hjärtrytm. Däremot kan vi mäta det indirekt genom att ställa frågor om hur personen mår, till exempel genom en enkät.

– Genom att fråga får vi ett svar. Men vad innebär svaret? Hur stort är personens välbefinnande, och hur stort är det jämfört med andra individer eller grupper? Hur förändras välbefinnandet i en grupp över tid? För att får svar på det krävs att vi använder grundläggande mättekniska principer, säger Magnus Johansson, forskare på RISE.

Från undersökning till mätning 

En del i att gå från undersökning till mätning är att säkerställa kvaliteten i enkäten eller testet. Ger frågorna tillräcklig och meningsfull information om den latenta egenskap vi vill mäta? Det är också viktigt att undersöka om frågorna fungerar likvärdigt för olika demografiska grupper, så att jämförelser mellan mätvärden kan göras.

– Vi behöver också testa och analysera enkäten innan den används. Exempelvis bör respondenternas nivå av välbefinnande hänga samman med sannolikheten att respondenten använder en högre svarskategori. Samtidigt bör personer med samma nivå av välbefinnande ha liknande svarsmönster på de enskilda frågorna. Egentligen är det enkla principer, men man testar sällan enkäter för att säkerställa det, säger Magnus Johansson.

Omvandlar svaren till mätvärden

När enkätdata samlats in är det dags för analys. Här använder Magnus Johansson och hans kollegor ofta så kallad Rasch-analys, som gör det möjligt att omvandla svaren i undersökningen till mätvärden för den latenta egenskapen. Enkätens mätegenskaper behöver uppfylla vissa kriterier för att omvandlingen ska kunna göras på ett korrekt sätt.

– Rasch-analys är den enda metod som, om man använder den rätt och tillämpar grundläggande mättekniska principer, låter oss summera och omvandla svaren från enkäten till mätvärden genom en enkel omvandlingstabell. Då kan vi gå från att säga att vi frågat människor vad de tycker om sitt välbefinnande till att säga att människors välbefinnande ligger på en viss nivå.

Utvecklar kategoribaserade mätningar

Magnus Johansson arbetar tillsammans med kollegorna för att sprida kunskap och att tillgängliggöra metodiken. Ett exempel är ett verktyg som underlättar de statistiska beräkningarna. Med verktyget blir det relativt enkelt att genomföra analysen, dokumentera vad man gjort och att möjliggöra för andra att reproducera analysen. Verktyget är kostnadsfritt och den bakomliggande källkoden och beräkningsmodellerna är möjliga att granska för den som är nyfiken.

– Det krävs fortfarande mycket kunskap kring förarbete, tolkning av resultaten från Rasch-analysen, och vilka åtgärder som kan göras baserat på resultaten. Men många av beräkningarna sker i princip automatiskt. Genom att anropa enkla funktioner får jag ut färdiga figurer och tabeller som ger den centrala informationen, säger Magnus Johansson.

Verktyget är under utveckling men redan nu tillgängligt att använda. 

– Jag märker att det börjar ta fart. Flera har hört av sig och sagt att de lärt sig göra Rasch-analys med hjälp den guide som ger exempel på hur paketet kan användas. Efterfrågan ökar i takt med att fler får upp ögonen för att det vi till vardags kallar mätningar i dag faktiskt inte är kvalitetssäkrade mätningar. Jag hoppas att verktyget kan hjälpa till att minska tröskeln för att arbeta med kvalitetssäkrade mätningar, säger Magnus Johansson.