"Genom att vara på tårna har svensk industri möjlighet att ligga i framkant"

– Man skulle kunna säga att det är en ny generation av innovationsprogram som Vinnova, Energimyndigheten och Formas startat. Net Zero Industry är ett av fem program som beviljats inom Impact Innovation, och det handlar om att med samlad kraft arbeta för att uppnå nollutsläpp inom tillverkningsindustrin. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 75 procent fram till 2040, så ambitionerna är höga. Det gäller verkligen att hitta hur vi samverkar inom innovationssystemet, med företagen i förarsätet – för det är där den stora förändringen måste ske.

Varför är det viktigt att göra den här satsningen just nu?

– Dels är ju klimatutmaningen akut. Men ur ett Sverigeperspektiv handlar det också om ökad konkurrenskraft. Just nu tas stora krafttag i den här riktningen även på EU-nivå, och genom att vara på tårna har svensk industri möjlighet att ligga i framkant, och kanske ta en ledande position i framtidens industriella landskap. Sedan är det viktigt att betona att det här programmet även handlar om resiliens. Arbetet vi gör ska bidra till att Sverige och Europa klarar att hantera olika typer av störningar på ett bättre sätt.

Vilken blir RISE roll i det här programmet?

– Teknikföretagen och RISE har programkontoret tillsammans. Sedan kommer det givetvis att bli utlysningar inom programmet som RISE tillsammans med andra aktörer kommer att söka.

Vilka sektorer riktar sig Net Zero Industry främst till, och vad innebär programmet för dem?

– Programmet vänder sig främst till den tillverkande industrin, men egentligen hela värdekedjan – från råmaterial till färdig produkt och återvinning. Ett så omfattande initiativ som Net Zero Industry har förmågan att verkligen belysa utmaningen och accelerera industrins utveckling mot netto noll-utsläpp. Genom att agera nationell samlingspunkt kommer programmet att göra det möjligt för små och medelstora företag att med större tydlighet vara delaktiga i det här arbetet. Det räcker inte att bara de stora företagen, som kanske är något mer drivande och har stor egen kapacitet, är engagerade. Vi måste få med hela industristrukturen. 

Hur ska det gå till?

– Jag anser att vi bör nyttja de verktyg och samverkansplattformar vi redan har, istället för att uppfinna hjulet på nytt. RISE, akademin, IUC-bolagen, och andra regionala aktörer, har redan etablerade samarbeten med starka kopplingar till svensk tillverkningsindustri. Sveriges Produktionskluster är ett sådant exempel, liksom programmet Produktionslyftet, där vi under devisen ”Kraft att förändra tillsammans” riktat särskilt fokus på att nå ut till små och medelstora företag. Vi har tagit fram upplägg och metodik för att jobba med precis de här delarna, det ska vi naturligtvis använda oss av. 

– Kompetensutveckling riktad mot både företag och forskningsinstanser är ännu en viktig del. Det kommer att behövas ett enormt kompetens- och utvecklingsstöd för att klara den omställning vi står inför. Vi måste helt enkelt mobilisera alla goda krafter, sluta se varandra som konkurrenter, och skapa ett klimat där varje aktör upplever nytta med att delta, samtidigt som de bidrar till en större helhet.

Personligen, vad tycker du ska bli roligast med det här arbetet?

– Att få vara med och knyta ihop alla trådar och skapa den där helheten som jag tror är helt avgörande. Äntligen finns det en ambition att på riktigt få ihop alla olika initiativ och aktörer, så att vi med kraft kan röra oss i gemensam riktning!