Det unika laboratoriet i Stockholm generar årligen mängder med data för att undersöka effekten av miljö och genetik på vedegenskaper ihop med andra institut och universitet. Samtidigt sker det en ständig utveckling av laboratoriets förmåga att analysera nya provtyper och generera nya datatyper.
I början av 2000-talet investerades det i SilviScan, ett system som kunde göra anatomisk karakterisering (Figur 1) samt densitets- och mikrofibrillmätningar i hög upplösning från märg till bark på prover från trissor och 10 mm diameter borrkärnor. Den installationen utgör en av bara tre likadana mätsystem i världen. Som komplement till mätsystemet, fanns även provbearbetningsverktyg som kan förbereda prover av lämplig dimension och ytkvalitet med hög precision. Systemet i Stockholm har sedan dess varit ett viktigt verktyg inom trädförädlings- och forskningsprojekt där effekten av genetik och miljö på vedegenskaper undersöks.
Figur 1: SilviScan gör bland annat anatomiska
analyser. Medan forskningen kring skogsresurserna traditionellt har vedegenskaper av vikt för massa- och virkesprodukter i fokus, har det under senare år blivit ett ökat intresse för andra bioprodukter där den kemiska sammanställningen är av större vikt än den fysikaliska.
Följaktligen, investerades det även i en nära-infraröd (NIR) kamera för kemikalisk karaktärisering av både trissor och borrkärnor. Just den här kombinationen av NIR-kameran med SilviScan gör laboratoriet unikt i sin förmåga att karakterisera vedprover i deras kemikaliska och fysikaliska egenskaper.
Samtidigt ökade mängden växthusförsök på hybrid asp, som ofta används som modellträd i vetenskapliga undersökningar, för att snabbt kunde undersöka genetiska- och miljöeffekter på ved- och trädegenskaper. I dessa växthusstudier genereras nya vedprover på bara tre månader, men laboratoriet var mer rustat för analysen av trissor och 10 mm borrkärnor från vuxna träd. Följaktligen, påbörjades utvecklingen av en provprepareringsrutin för växthusprover som omfattar NIR-skanning av stamtvärsnitt följd av sågning och skanning med SilviScan. Således, kan laboratoriet nu generera högupplöst kemikalisk och fysikalisk information om växthusprover som dessutom genereras i hög takt.
I ytterligare ett steg mot vedkaraktäriseringen av yngre träd – den här gången ca. 8–12 åriga fältförsök på gran – utvecklades nyligen provpreparerings- och skanningsrutiner för analysen av 5 mm diameter borrkärnor tagna strax ovanför marken, istället för brösthöjd. I kontrast till analyser på äldre träd, innebär det att enbart juvenilved analyseras, vilket ofta betraktas som just den delen av trädet där vedkvalitén behöver förbättras. Även här innebär förmågan att kunna karakterisera yngre träd att förädlingstakten kan ökas.
Men laboratoriet är inte bara aktivt inom trädförädlingen. NIR-teknik är applicerbar i industriella processer, och NIR-kameran kan användas för att skapa modeller för prediktion av fysikaliska och kemikaliska egenskaper. Exempel på sådana egenskaper kan vara trädslag, kärna/splint, röta, fukt, lignin, cellulosa, kåda, mineraler, osv. Modellerna kan sedan appliceras i en industriell miljö. Exempel på pågående projekt inkluderar karakteriseringen av flis inför massaproduktion, timmer vid vederlagsmätning och identifiering av oönskade egenskaper i möbelkomponenter.
Utöver det, är laboratoriet också involverat i produkt- och processutvecklingsprojekt, som evalueringen av resultatet av impregnering av trä med NIR-kameran. Så klart finns det möjligheter för laboratoriet att bidra inom fler områden. Det är fantasin som sätter gränserna för laboratoriets användning. Utmaningen är dock att eventuella kunder är medvetna om sina problemställningar och hur laboratoriets erbjudande kan bidra.
Vidare läsning
Högupplöst vedkarakterisering i labbmiljö
Det här är en artikel ur vår tidskrift Trävärden, den finns i sin helhet här! (Länk)
