Samverkan över sektorer och branscher. Restströmmar som blir till resurser. Förmågan att se på sin produktion bortom sin egen slutprodukt. Med kommunen som sammanhållande aktör och med gemensam vision från medverkande aktörer kan slutresultatet bli något som är större än de ingående delarna – industriell symbios. RISE kan stötta i alla steg mot att realisera idéer om samverkan och omställning mot fossilfrihet och hållbarhet.
Industriell symbios är ett begrepp som återkommer både i arbetet för att utveckla växande företagskluster, och för att skapa en mer cirkulär ekonomi. Ett företag som undersöker hur det ska hantera sina restströmmar kan upptäcka att det som för dem är avfall, för någon annan kan bli en resurs möjlig att använda för att tillverka något nytt. En kommun som analyserar förutsättningarna för var nya företag kan växa fram, kan se att det finns möjligheter om lokala företag förmås se mer i sin produktion än det som direkt bidrar till den vanliga slutprodukten.
– När vi talar om industriell symbios återkommer vi till det, att 1 plus 1 inte behöver bli 2, säger Rickard Fornell som är senior forskare inom industriell omställning på RISE. När olika aktörer samverkar över sektors- och branschgränser så kan man använda resurser som idag är outnyttjade eller i vart fall underutnyttjade. Då blir helheten större än de enskilda delarna.
Verktyg för att nå hållbarhetsmålen
Det som idag sker under benämningen industriell symbios är inte nytt. I det svenska fjärrvärmenätet finns många exempel där outnyttjade resurser i form av restvärme som alstrats i industrier tas tillvara och används för att värma upp hemmen på orten. Symbiosperspektivet kan också tas vidare i mer komplexa processer. Det petrokemiska industriklustret som växte fram i Stenungssund under 1960-talet bygger på ett gemensamt tillvaratagande av inkommande råvaror och olika typer av produktionsströmmar. På senare år har intresset för att binda samman olika industrier ökat.
– Det handlar såklart om att man ser vilka möjligheter som finns. När idéer i företagen på vad man kan göra med olika outnyttjade restströmmar tas tillvara så kan nya innovationer skapas där nya företag kan växa fram. Dessutom, om symbioser utvecklas på rätt sätt, kan dessa vara en viktig del i att nå hållbarhetsmålen. I vissa kommuner är det viljan till företagsutveckling som driver mot industriella symbioser, i andra kan det mer handla om ett driv att skapa en cirkulär ekonomi, berättar Rickard Fornell.
Det är större än att bara realisera en idé om samverkan, det är att ta medvetna steg som leder oss åt rätt håll!
Nationell och internationell samverkan
RISE samverkar idag med andra partners inom SNIUS, Swedish Network for Industrial and Urban Symbiosis med att utveckla metoder för att mäta, facilitera och analysera symbioser i EU-projektet CORALIS. När RISE initierar samtal med intresserade aktörer vill man börja med att befintliga företag och kommunen eller kommunerna får beskriva sin vision med arbetet, sitt ”varför”.
– Något vi på RISE ofta pratar om är vår roll som omställningsaktör i samhället. Vi vill vara en aktör som använder vår kunskap och våra testbäddar för att hjälpa andra att navigera i den komplexitet som en omställning mot ett hållbart samhälle innebär. Detta gäller ju också symbioser. Rent konkret utförs i CORALIS en visions-workshop som görs så tidigt som möjligt med alla ingående parter i ett samarbete. Det görs för att skapa en gemensam vision för symbiosen eller symbioserna som ska formas.
Kommunen en sammanhållande aktör
Flera aktörer än man kanske först tänker på måste vara med för att symbiosen ska bli verklighet. Rickard Fornell beskriver behovet av en övergripande facilitator för arbetet, ofta inom kommunen, och att ingående företag och finansiärer har en förståelse för och är med på vad det är man ska göra.
– I inledningsskedet är det värdefullt att tänka på alla perspektiv. Hur ser det ut inom de delar kommunen har rådighet över, som planering och tillstånd, och inom sådant som kompetensförsörjning, till exempel. Och är invånarna i kommunen med på det som ska göras och ser nyttan i investeringarna? För att fånga olika perspektiv har vi i CORALIS tagit fram ett verktyg, en kompass, för att kunna förstå hur redo en påtänkt symbios är utifrån ett flertal olika perspektiv.
Satsningar på effektiv resursanvändning behöver löna sig
Det finns många positiva värden som kan komma ut av industriella symbioser, men det finns också hinder för att dessa ska skapas. Ett exempel på det är när befintliga affärsmodeller inte lyckas fördela de mervärden en symbios skapar till de aktörer som tar den största risken. Det gör att man som aktör kanske inte ser värdet i att göra en investering, som för samhället skulle ge en stor nytta.
Rickard Fornell talar om vikten av att utforma avtal som gör att det blir en vinst att satsa på sådant som ger en effektivare resursanvändning, eller att företagen gör investeringar som ger kommunen bättre skattekraft, kompetensförsörjning eller möjlighet för personer som står längre från arbetsmarknaden att få ett första steg in.
– Men då måste man också kunna värdera dessa nyttor, vilket är något vi arbetar med på RISE. Vår överblick och mångsidighet ger oss en viktig roll i utvecklingen av symbioser. Vi har ett tydligt uppdrag att opartiskt hjälpa industri och offentlig sektor att ställa om mot mer hållbara lösningar. Vi kan bidra till att sortera i begrepp som cirkularitet, resurseffektivitet, hållbarhet, symbios och grön stadsplanering. Innan satsningar görs på en symbios kan vi ge vetenskapligt underbyggda underlag som täckt in flera perspektiv. Prestigelösheten i vårt uppdrag gör att vi kan ställa frågor som: Är en insats för en symbios rätt väg att nå hållbarhet i det här specifika fallet? Finns det möjlighet att skapa en långsiktig lösning, så varje del i symbiosen både bär sig ekonomiskt för alla parter och klarar en omställning till fossilfrihet och hållbarhet? Det är större än att bara realisera en idé om samverkan, det är att ta medvetna steg som leder oss åt rätt håll! avslutar Rickard Fornell.
