Näringslivet har tagit fram färdplaner för en fossilfri framtid, men hur ska man egentligen göra rent praktiskt för att lyckas nå 1,5-gradersmålet? För att hjälpa industrin att gå från teori till praktik har RISE analyserat färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft och hittat framförallt ett område där det fortfarande finns mycket att göra.
För att klara att både nå 1,5-gradersmålet från Paris-avtalet och bibehålla svensk välfärd har tjugotvå svenska branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Planerna visar möjligheter, identifierar hinder och innehåller förslag på lösningar, men tar de oss verkligen hela vägen till målet? För att svara på den frågan bestämde sig RISE för att titta på färdplanerna med hjälp av en gap-analys.
– Det här handlar absolut inte om att peka ut brister i planerna. Snarare då att peka på möjligheter, säger Ann-Charlotte Mellquist, seniorforskare inom enheten sustainable business på RISE.
– Ska vi nå 1,5-gradersmålet och skapa en klimatneutral industri måste vi jobba med innovation. Det här blir ett sätt att visa områden där vi ser ytterligare vägar framåt, så att vi kan behålla den energi och framåtriktning som finns i arbetet.
Analys i två delar
I arbetet har RISE använt sig av så kallad klimatinnovationsanalys och utifrån den delat upp färdplanernas åtgärder i två olika delar: åtgärder som klassas som produktionsinriktade strategier, och åtgärder som klassas som konsumtionsinriktade strategier.
– Produktionsdelen handlar till exempel om vilka energislag man använder, vilka råvaror som ingår i produkterna och hur produktionsprocesserna ser ut. Generellt sett visar vår analys att färdplanerna har lagt en väldigt stor del av sitt fokus här, säger Kersti Karltorp, forskare från RISE.
Och att göra produktionen mer hållbar är visserligen nödvändigt, men för att nå ett fossilfritt samhälle räcker det inte med sådana åtgärder. Även konsumtionen måste ses över.
– Konsumtionsinriktade strategier handlar om själva affärsmodellen, vad man säljer och hur konsumenterna använder de produkterna och tjänsterna. Även om färdplanerna generellt sett har en väldigt hög ambition ser vi i våra analyser att det finns färre förslag på konkreta åtgärder på konsumtionssidan än vad det gör på produktionssidan, berättar Ann-Charlotte Mellquist.
Vill man inte hamna på efterkälken gäller det att våga börja titta på både produktion och affärsmodeller redan nu
Affärsmöjlighet i ökad nyttjandegrad av ytor
Ett sådant exempel är bygg- och anläggningssektorns färdplan, vilket var den första RISE analyserade. I färdplanen riktas stort fokus på teknisk innovation, vilket självklart är viktigt, men det skulle kunna kompletteras med betydligt större fokus på innovation på konsumtionssidan.
– Till exempel skulle man kunna titta mer på nyttjandegraden av redan befintliga ytor. Det finns ett stort behov av bostäder i Sverige, men istället för att bygga nytt och därmed tära på resurserna kan man undersöka hur vi kan nyttja de ytor som redan finns på ett bättre sätt och undersöka vilka affärsmöjligheter som ligger i det perspektivet, förklarar Kersti Karltorp.
Teknikomställning har kommit längre
Den här sortens omställning kan delvis vara enklare än den tekniska eftersom den inte är lika beroende av policybeslut eller långa teknikutvecklingsprocesser. Men trots det visar RISE analys att omställningen idag har kommit betydligt längre inom det tekniska området än för omställning av organisationer och affärsmodeller.
– Det kan vara känsliga processer då alla inte upplever att de kan vinna på det. Men det man måste förstå är att förändringen kommer, och vill man inte hamna på efterkälken gäller det att våga börja titta på både produktion och affärsmodeller redan nu, säger Ann-Charlotte Mellquist.
Stort intresse från industrin
Hittills har intresset för RISE analyser och de innovationsmöjligheter de visar på varit stort inom industrin.
– Men vårt uppdrag stannar inte vid att göra analysen. Hos oss arbetar både generalister och branschspecialister som kan kroka arm och hjälpa både branscher och enskilda företag att hitta just deras möjligheter till innovation, oavsett om det handlar om långa forskningsprojekt eller kortare uppdragsprojekt.
Dessutom menar Ann-Charlotte Mellquist att det finns mycket att vinna på att ta hjälp av en extern partner i sitt arbete med klimatinnovation.
– Det vi ser i analysen är framförallt ett behov av att lyfta blicken från business as usual. Det är svårt när man sitter i löpande verksamhet där man måste leverera dagligen, men då kan vi komma in som en neutral part och ta systemperspektivet och vara det bollplank som behövs för att man ska kunna se möjligheterna som förändringen faktiskt ger, avslutar hon.
