Problemet med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens riskerar att sätta avancerad vård som vi känner till den på spel. Genom innovativa lösningar avsedda att bryta spridningsvägar arbetar RISE tillsammans med bland andra Sahlgrenska och Getinge för att minimera vårdrelaterade infektioner och minska spridningen av antibiotikaresistenta mikrober på sjukhus i projektet Smittfri vård. Projektet undersöker bland annat hur luftkvaliteten i operationssalar påverkar risken för infektioner hos patienter.
Nästan en av tio patienter som behandlas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion. Det innebär allvarliga problem för patienterna och stora kostnader för sjukhusen eftersom infektionerna kräver extra vårddagar. Därtill kommer problemet med antibiotikaresistens, som på sikt riskerar att ställa all avancerad vård på spel.
Inom ramen för samverkansinitiativet Smittfri vård (Clean Care) koordinerar RISE ett samarbete mellan akademi, industri och sjukvård med målet att utveckla och utvärdera nya teknologier för infektionsprevention i klinisk miljö. Det handlar om att utveckla resurseffektiv rengöringsteknik och funktionella ytor som står sig på sikt, optimera miljön i operationssalar samt utveckla affärsmodeller för innovativa produktlösningar tänkta att minska smittspridning.
Studie för optimerad luftkvalitet
Inom det område som rör miljön i operationssalar bedrivs sedan augusti 2020 en studie på Sahlgrenska universitetssjukhusets ortopedavdelning i Mölndal där målet är optimerad luftkvalitet i operationsrummet samt systematisk kvalitetskontroll och uppföljning av patientutfall. Basen för datainsamlingen är en plattformsmodul som tagits fram av Getinge i samarbete med Sahlgrenska och RISE.
– Plattformen samlar in data från sensorer och rapporterar om luftkvaliteten i realtid. Temperatur, fuktighet, partiklar i luften, antal dörröppningar samt antal personer i salen mäts vid varje operationstillfälle, berättar Josefin Caous, projektledare på RISE.
När datainsamlingen är klar följs patienterna upp under cirka ett år med avseende på eventuella infektioner. Mätningarna görs i två olika operationssalar med olika typer av ventilationssystem.
– Plattformen kan användas för kvalitetsuppföljning, men också för produktutvärdering och längre fram även för forskning, säger Josefin Caous.
Antalet bakteriestammar som är resistenta och inte går att behandla växer
Avancerad vård står på spel
Från Sahlgrenskas sida understryker man hur viktigt det är att få bukt med problemet med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens.
– Antalet bakteriestammar som är resistenta och inte går att behandla växer. All avancerad vård som vi känner den i dag står på spel. Det är därför viktigt att vi gör något nu, säger Henrik Malchau, professor vid avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på ortopedkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– WHO har beskrivit antibiotikaresistensen som en långsam tsunami som förr eller senare kommer att välla över oss. Om man ser till de bakterier som utgör en risk vid ortopediska transplantationer, det vill säga vanliga hudbakterier, är de redan resistenta. De utgör ingen risk för folk i allmänhet, men kan bli förödande vid en operation, tillägger Anette Erichsen Andersson, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.
Henrik Malchau understryker att studien på Sahlgrenska är en pilot.
– Vi har inte tillräckligt stora operationsvolymer för att kunna dra säkra slutsatser – det skulle behövas en nationell studie. Men vi kan förhoppningsvis börja analysera fram vilken roll ventilationen i operationssalen spelar för smittspridningen, säger han.
Vill visa på nyttan
Josefin Caous konstaterar att det varit en utmaning att få mätutrustningen på plats i operationssalarna.
– Vi behöver komma in i den sterila zonen, nära patienten. Utrustningen måste vara steril, ur vägen för ortopeden och smidig nog att hantera för att den ska kunna inlemmas i vårdpersonalens rutiner. Vårt mål är att kunna visa på nyttan – att det är värt det extra arbetet.
Även på Getinge har man fokus på nyttan med plattformen.
– Alla ska vinna på den här lösningen, säger Jonas Andersson, vice president infection control på Getinge.
Han konstaterar att det på andra håll i världen, exempelvis i USA, finns ett finansiellt incitament för tätare samarbeten mellan industri, vård och akademi och ser det aktuella projektet som ett möjligt steg i den riktningen även i Sverige.
– Det handlar inte om att bara sälja en produkt rakt av utan om ett samarbete där vi tittat på forskningen för att hitta nyckelfaktorer som kan påverka spridningsvägar, och om uppföljning och utvärdering av resultatet. Man kan säga att vi säljer en tjänst snarare än en produkt, säger han.
Alla ska vinna på den här lösningen
Samarbete mellan kompetenser
Sylwia Valleberger, produktsupport på Getinge, konstaterar att projektet innebär att många olika kompetenser samarbetar.
– Vi är ett företag med omfattande kunskap om infektionsbekämpning. I det här projektet förenas teknik, forskning och produktkunskap, säger hon.
Samtidigt som den nya studien har rullat har det även pågått en annan studie i operationssalarna där man har odlat och analyserat luftprover samt tagit svabbprover på instrument och i operationssår för att mäta bakteriehalterna.
– Studien ger oss en god bild av vilka bakterier det handlar om och var de kommer ifrån. Genom att öka kunskapen om smittvägarna kan vi också ta reda på hur de kan brytas, säger Annette Erichsen Andersson.
Den studien inleddes under hösten 2019, men har i likhet med plattformsstudien blivit försenad på grund av coronapandemin under vilken en stor del av de planerade ortopediska operationerna varit inställda.
– Hela projektet har störts av pandemin eftersom vi inte alls har kunnat komma upp i de operationsvolymer som vi brukar. Våra resultat måste tolkas mot den bakgrunden, och det är viktigt att anslagsgivarna är medvetna om detta, understryker Henrik Malchau.
Teknik och domänkunskap ökar chanserna att lyckas
Både Henrik Malchau och Annette Erichsen Andersson ser nyttan med samarbetet mellan sjukvård, akademi och industri.
– Teknikutvecklingen parad med vår kompetens inom vården gör att chanserna att lyckas är mycket bättre, säger Annette Erichsen Andersson.
RISE har koordinerat hela projektet Smittfri vård från start samt deltagit i det praktiska arbetet med exempelvis materialutvärdering. Såväl mikrobiologer som materialvetare har bidragit med kunskap och personal från RISE är ledare för tre av de fem arbetsområden som projektet omfattar.
Projektet är finansierat av Vinnova och Regional Utveckling VGR.
