För att täcka behovet av mat är Sverige idag beroende av import. Men livsmedelsförsörjningen är ett komplext system där tillgången på mat snabbt kan påverkas när något oförutsett inträffar.
– Vi behöver öka vår inhemska livsmedelsproduktion för att klara händelser av kris och krig, säger Klara Båth, avdelningschef för Jordbruk och livsmedel på RISE.
Morötter, socker, spannmål. Sen tar den slut, listan på vilka livsmedelsråvaror Sverige är självförsörjande på, enligt LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Faktum är att vår försörjningsförmåga har sjunkit, från cirka 75 procent i början på 1990-talet till dagens 50 procent. Medan befolkningen har ökat har produktionen av mat i princip stått stilla.
– Vi är inte bara beroende av import av råvaror för livsmedelsproduktionen, utan också beroende av att importera exempelvis maskindelar, konstgödsel och andra insatsvaror. Störningar i vår import skulle också störa vår försörjningsförmåga och försörjningstrygghet, säger Klara Båth.
Störningar inte bara vid allvarliga kriser
Importberoendet gör oss sårbara inte bara vid allvarligare kriser; livsmedelsförsörjningen kan också påverkas vid mindre oväntade händelser som kan leda till störningar i energiförsörjning eller logistikledet.
– Vi behöver öka vår inhemska produktion av livsmedel. I normaltid skapar det även förutsättningar för att öka exporten. Om vi har en större export i normaltid har vi ju en möjlighet att plocka hem de varorna i krislägen och händelse av krig, och har då bättre möjligheter till en god försörjning, menar Klara Båth.
Och förutsättningarna finns.
– Vi har stor potential att öka kapaciteten i vår livsmedelsproduktion, både den primära och den sekundära. Vi har i Sverige stora arealer outnyttjad mark som skulle kunna passa för odling och djurhållning. Idag odlar vi mest i de södra delarna, men det finns potential att odla längre norrut också. Andelen outnyttjad mark är högst i Norrland och Svealand. Men det räcker inte att odla, vi behöver få råvarorna ätbara och smakliga också för att vi ska bli mätta, säger Klara Båth.
Vi har stor potential att öka kapaciteten i vår livsmedelsproduktion
Flexibilitet stärker försörjning
En annan del i att stärka landets försörjning är att öka livsmedelsföretagens förmåga till anpassning och flexibilitet vid varierad tillgång till råvaror och varor.
– Ett exempel kan vara att det plötsligt inte finns tillgång på olivolja. Då får man använda rapsolja istället som vi kan producera i Sverige och som vi har god tillgång på. Så det gäller för oss att stärka företagens förmåga att snabbt ställa om, säger Klara Båth.
Om en allvarlig kris drabbade oss skulle troligtvis vissa livsmedel ta slut, men samtidigt finns det ofta alternativa råvaror och försörjningen skulle förbättras i takt med att livsmedelsföretagen ställde om sin produktion.
– Det skulle förmodligen bli tomt på vissa hyllor i mataffären men det skulle nog finnas mat att äta föreställer jag mig. Coronapandemin har visat att det finns en förmåga hos företagen att ställa om sin produktion vid förändrade förutsättningar. Någon som idag gör chips kan istället baka bröd som sannolikt är mer relevant i en krissituation, förklarar Klara Båth.
Egen försörjning miljömässigt bättre
En ökning av den egna livsmedelsförsörjningen är också bättre för miljön.
– Försörjningen hänger ihop med uthållighet och hållbarhet i ett miljömässigt perspektiv, säger Klara Båth.
Att öka produktionen av baljväxter, vilka har bra odlingsförutsättningarna i Sverige, är ett sånt exempel.
– Det skulle vi kunna odla mycket mer av idag. Det är en god källa till protein och det är bra för klimatet att öka andelen grönt på tallriken, även om att hålla betande djur också stärker försörjningstryggheten samtidigt som det bidrar till biologisk mångfald, säger Klara Båth.
RISE driver förnyelse inom flera områden
RISE verkar brett inom flera olika frågor kopplat till den inhemska livsmedelsförsörjningen. Förutom att bidra till att livsmedelsföretagen kan stärka sin förmåga till hållbar, flexibel och säker livsmedelsproduktion som bättre klarar av omställning och återhämtning vid kriser, arbetar man också med utveckling av produkter och resurssmarta och skonsamma tillverkningstekniker för att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse inom bland annat området attraktiva gröna produkter.
– Det gäller att kunna skapa bra och goda produkter från den här typen av råvaror, för att stödja näringslivets förmåga att möta de utmaningar som ökad efterfrågan på ”gröna alternativ” innebär, säger Klara Båth.
RISE har flera projekt inom trygg och säker livsmedelsförsörjning, och också forskningsprojekt med fokus mot en hållbar livsmedelskedja. Idag finns det till exempel stora livsmedelsresurser som vi knappt utnyttjar och som dessutom inte belastar miljön.
– Bär är en sådan resurs. Hur vi skulle kunna använda den på ett nytt sätt? Det är en stor, naturlig resurs och ett bättre nyttjande av den skulle naturligtvis gynna oss vid en kris, säger Klara Båth.
Branschförståelse och teknisk kunskap
En av RISE stora fördelar är att man inom organisationen både har branschförståelse och den tekniska kunskapen, liksom förmåga till implementering tillsammans med näringsliv, samhällsaktörer samt universitet och högskolor. Bland annat kan RISE hjälpa till att stödja beredskapsplaneringen för att säkra dricksvatten- och livsmedelsförsörjningen vid en kris.
– Vi kan både hjälpa till med kunskap om hur vattenkvaliteten mäts och hur industrin kan spara vatten, men också bidra med kompetens om hur man bygger mobila vattenverk, säger Klara Båth.
En viktig lärdom när det gäller krisberedskap är att det är omöjligt att förbereda sig för alla olika typer av kriser då de kan se så olika ut.
– Därför är det just omställnings- och återhämtningsförmågan man måste jobba med genom att ta tillvara det innovativa företagsklimat vi har i Sverige, avslutar Klara Båth.
