I bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg har Riksbyggens mål varit att skapa Sveriges mest innovativa bostadsprojekt med fokus på hållbarhet. Med nya tankar om betonganvändning har man hittat sätt som minskar avtrycket på klimatet.
– Med det här projektet ville man visa hur det går att få ner klimatpåverkan. Och det har vi sett att det verkligen går, säger betongforskaren Nadia Al-Ayish på RISE.
Brf Viva ligger högt upp i stadsdelen Johanneberg. Riksbyggen har under hela bygg- och planeringsprocessen haft stort hållbarhetsfokus. Det har resulterat i att föreningen bland annat kommer att ha en egen solcellsanläggning med lagring av energi i begagnade bussbatterier. En annan viktig del är att minska de boendes behov av en egenägd bil och några boendeparkeringsplatser kommer inte att finnas.
När det kommer till själva husbygget har betonganvändandet setts över från grunden.
– Riksbyggen har tagit ett helhetsansvar och sett en möjlighet att påverka framtiden. Det har de gjort väldigt bra – och vi har kunnat vara med på vägen och hjälpa till med det vi kan, säger Eva-Lotta Kurkinen, RISE, som varit projektledare för ”Kriterier för resurssnålt byggande i praktiken”.
Medvetna val hela vägen
Betong har unika egenskaper för hus och anläggningar. Egenskaper som i många fall inte går att ersätta. Därför är det viktigt att hela tiden arbeta med att utveckla materialet för att minska miljöpåverkan och göra produktionen resurssnålare. I brf Viva har det redan på tidigt stadium gjorts ett arbete med frågorna: Hur bygger man utan att onödiga mängder betong används? Hur kan man hitta ett betongrecept med mindre avtryck? Hur kan transporterna minskas?
Bit för bit har smarta lösningar hittats. Och RISE har hela tiden följt upp med Livscykelanalyser som mäter klimatavtrycket.
– Till exempel ställde Riksbyggen krav på att betongen skulle ha en mindre andel klinker än vanligt. Om vi tittar på de recepten som blev kan man se att det är en stor miljövinst, säger Nadia AlAyish.
Armering av återvunnet material
Även armeringen är viktig. I brf Viva har armeringsstål tillverkat av skrot och återvunnet material använts.
Arbetet med livscykelanalyser i byggprojekt liknar något av ett detektivarbete. Det gäller att följa upp alla recept och material och löften om transporter och att se att kraven som har satt också har efterlevts.
– Ställer man miljökrav och ser till att de följs så kan man få ner en betydande del av klimatpåverkan från betongen. Sett genom hela livscykeln så är avtrycket jämförbart med trä. Det är något som väckt intresse, säger Nadia AlAyish.
Livscykelanalys
I en livscykelanalys mäts hur stor påverkan något har på klimatet över hela dess livscykel. Det vill säga från produktionen till att förstörs, förvaras eller återvinns. I detta projekt har man mätt i antalet kilo C02-ekvivalenter per kvadratmeter boarea. Livslängden har satts till 100 år.
Kriterier för resurssnålt byggande i praktiken (pdf, 1.26 MB)
