Kunskapsnav ska öka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion

I dag importerar Sverige cirka 70 procent mer jordbruksprodukter och livsmedel än vad vi exporterar. En del av denna import består av animalieprodukter som konkurrerar med svensk animalieproduktion, det vill säga kött, mjölk, ägg och mejeriprodukter.  

Det här måste förändras, slog landsbygdsministern fast i januari 2023. Konkurrenskraften och lönsamheten för svensk animalieproduktion behöver stärkas och graden av självförsörjning öka. 

– Olika rapporter och utredningar har kunnat visa att kunskapsförsörjningen inom svenskt lantbruk inte fungerar tillräckligt bra. En rapport som OECD publicerade 2018 beskrev glappet mellan forskningen och lantbruket, säger Jørgen Korning som är enhetschef på RISE och fortsätter:  

– Den forskning som bedrivs i Sverige är på en väldigt hög nivå, men den har inte alltid omsatts till något praktiskt användbart. Gapet mellan forskningsprojekten och lantbrukarna har upplevts som väldigt stort. 

Kunskapsnavet organiserar experter och arbetsgrupper 

Mot bakgrund av detta fick RISE uppdraget att starta och driva ett kunskapsnav för animalieproduktion tillsammans med branschens organisationer. Målet är att få till en bättre överbryggning mellan forskningen, lantbrukarna och deras rådgivningsföretag.  

Hur ska det gå till rent praktiskt då? Kunskapsnavet har experter inom olika animalieproduktionsområden som arbetar med arbetsgrupper där rådgivningsföretagen, forskningen samt bransch- och intresseorganisationer finns representerade.  

– Tillsammans ska de hålla sig uppdaterade på den senaste forskningen och vad som händer inom det egna området. Gruppen för mjölk kanske identifierar att det behövs mer kunskap kring foder exempelvis. Navets uppgift är då att aktivera en utredningsgrupp som gör en datasyntes kring detta, alltså en sammanställning av resultaten från relevanta nationella och internationella studier. Saknas det forskning ska kunskapsnavet tillsammans med finansiärer se till att det utlyses forskningsprojekt inom området, säger Jørgen Korning.  

– Vi håller just nu på att ta fram en struktur för hur kunskapen som samlas in ska presenteras. Tanken är att ta fram en databas där innehållet kan presenteras för de olika målgrupperna på rätt nivå. Lantbrukarna ska bli intresserade av att ta del av forskningen och rådgivningsföretagen ska kunna använda den i sin rådgivning, säger Roger Eriksson, kommunikationsansvarig på kunskapsnavet. 

– Vi kommer inte att vara i direktkontakt med lantbrukarna, utan kunskapsförmedlingen sker genom rådgivningsföretagen, tillägger Jørgen Korning. 

Internationella samarbeten med liknande länder 

Kunskapsnavet ska söka samarbeten med länder vars lantbruk liknar det svenska, till exempel Norge, Danmark och Finland. 

– Om vi identifierar ett gemensamt problem eller ett behov kan vi koordinera vem som tar hand om vad och anpassa forskningen som finns. Då behöver vi inte dubbelarbeta och driva parallell forskning i alla länder, förklarar Jørgen Korning.  

Även om det svenska lantbruket liknar det norska, danska och finska finns det en väsentlig skillnad. Sverige har inte satsat på utveckling av den egna livsmedelsproduktionen på samma sätt som de andra länderna har gjort. Nu sker en förflyttning. 

– Vi fick en ny livsmedelsstrategi 2017, det var den första ramen. Men det är först nu som vi på allvar börjar fylla ut ramen och anpassar den till det vi nu upptäcker genom arbetet med navet, säger Jørgen Korning.  

– Reaktionen från lantbruket är ”Äntligen!”. De har stora förväntningar och tycker att det här behövs. Samtidigt vet de inte riktigt i det här stadiet hur de kan bidra. Därför bygger vi nu upp en solid organisation som ska möjliggöra ett bra samarbete framöver, säger Roger Eriksson.