Kontaktperson
Living Labs kortar tiden från idé till implementation
Living Labs är ett smart sätt att arbeta med innovationer. Genom att arbeta med testbäddar i verklig miljö kan man förkorta tiden från idé till genomförande avsevärt. Metoden passar speciellt bra i projekt där många olika aktörer är involverade.
När man påbörjar arbetet med en innovation vet man oftast inte vad arbetet ska mynna ut i. Genom att använda metodiken med Living Labs kan man skapa en bra struktur på arbetet även om själva innehållet till en början är oklart.
– Living Labs handlar om aktörssamverkan där man samlar alla i ett fysiskt rum för att skapa tillsammans. Det gör att aktörerna får bättre förståelse för varandras roller och vilka målsättningar och utmaningar som finns. På så vis skapas också förtroende som gör att man blir mer villig att dela data, vilket annars kan vara en kritisk faktor, säger Sandra Haraldson, Living Lab expert hos RISE.
Arbete på systemnivå
Arbetet sker på systemnivå, ett steg ovanför alla aktörer som är involverade. Systemet kan till exempel utgöras av ett transportsystem eller ekosystem där fler aktörer behöver kunna samverka digitalt.
– Som start brukar vi göra en scenariobaserad kartläggning där vi identifierar scoopet och vad vi har gemensamt, till exempel en gemensam kund, objekt eller flöde. Vid ett infrastrukturprojekt kan det till exempel gälla ett resenärsflöde, berättar Sandra Haraldson.
Just nu arbetar hon med ett par Living Labs där en järnvägsstation respektive bangård ska optimeras för att bli effektiva noder i ett större system.
– Vi brukar utgå från de mest komplexa förutsättningarna. I fallet med stationen har vi valt Stockholms central som pilot. Det gör det enklare när vi vill skala upp lösningen att omfatta andra noder i systemet. När vi kör en demo eller testbädd så är de tilltänka användarna med som medskapare hela vägen, säger Sandra Haraldson.
Metodiken lämpar sig bra för innovationsprojekt inom alla områden
Testa innan investering
Som medskapare i stationsprojektet återfinns bland annat Trafikverket, SJ, Green Cargo, Jernhusen som äger fastigheterna och ISS som sköter ställverket. Genom att köra fysiska tester utifrån de behov och utmaningar som finns får de framtida användarna möjlighet att undersöka hur det kan bli utan att först behöva ta stora investeringsbeslut.
– Arbetssättet gör att det blir enkelt att justera saker under resans gång och att man hela tiden kan anpassa behovsbilden till vad som gäller just nu. Resultatet blir en i högsta grad agil eller iterativ process, som avsevärt kortar tiden från idé till implementation, påpekar Sandra Haraldson.
Matchar behov och erbjudanden
Ett annat intressant projekt är ”I.hamn”, som handlar om att stärka Sveriges små och medelstora hamnar – vilket i princip omfattar alla hamnar utom i Göteborg. Många av dem är ännu inte digitala och en stor del av arbetet sköts helt manuellt.
– Där går vi just nu in i en intressant fas där vi upprättar fysiska testbäddar för att matcha ihop de behov som hamnarna har med vad ett antal olika leverantörer kan erbjuda. Det kan till exempel handla om system som skapar bättre överblick över när båtar och lastbilar anländer, vilket gör det enklare att planera bemanningen, säger Sandra Haraldson.
Och det är inte bara infrastrukturprojekt som kan dra nytta av metodiken med Living Labs.
– Skolan och sjukvården är andra bra exempel. Metodiken lämpar sig bra för innovationsprojekt inom alla områden, speciellt när många olika aktörer är inblandade och behöver kunna samverka, säger Sandra Haraldson.