Nyheter i dricksvattendirektiv för ökad resiliens och hållbarhet

EU:s dricksvattendirektiv har tagits fram för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd. Den senaste uppdateringen av direktivet trädde i kraft i januari 2021 och nyheterna är många och påverkar alla som arbetar med vattenförsörjning.

– Målsättningen är att på ett bättre sätt ta hand om hela kedjan, från vattentäkt till kran, och exempelvis få med material i kontakt med dricksvatten och fastighetsaspekter som inte har reglerats i dricksvattendirektivet tidigare, säger Charlotta Obitz, senior forskare på RISE och projektledare för nätverket Material i kontakt med dricksvatten.

Ökade krav på material i kontakt med dricksvatten

Hälsomässiga krav på material som kommer i kontakt med dricksvatten regleras i artikel 11 i dricksvattendirektivet och gäller både nya installationer och vid reparationer i befintliga installationer för uttag, beredning, lagring och distribution av dricksvatten.

De ändrade kraven på material, typgodkännande och provning är några av de viktigaste frågorna för medlemmarna i RISE nätverk Material i kontakt med dricksvatten. Bland medlemmarna finns såväl huvudmännen som tillverkare av material och produkter. Via nätverket får man tillgång till den senaste forskningen och goda exempel på området, medlemmarna träffas på seminarier och kan utbyta erfarenheter med varandra. 

– Nätverket följer arbetet med dricksvattendirektivet, på EU-nivå och nationell nivå. Inför nästa seminarium kommer regelverket som rör krav på material i kontakt med dricksvatten enligt artikel 11 att troligtvis ha fastställts på EU-nivå såväl samt att direktivet kommer att ha implementerats i svensk rätt. Seminariet kommer att behandla vad införandet innebär i praktiken för de olika intressenterna i nätverket, exempelvis vad övergångsbestämmelserna innebär, berättar Charlotta Obitz.

För den som är intresserad av en djupdykning  inom artikel 11 erbjuder RISE en utbildning i implementeringen av artikel 11 med syfte att gå igenom de nya kraven och dess betydelse.

Hårdare krav kan driva på utvecklingen av blyfri mässing

Ett exempel på aktör som påverkas av de hårdare kraven är mässingstillverkare som har bly i materialet. I det nya direktivet har gränsvärdet för bly i dricksvatten halverats. Dessutom har ECHA kommit med en slutgiltig rekommendation om att bly ska upptas på tillståndsförteckningen i Reach, EU-kommissionen har dock inte fattat något beslut i frågan ännu.

– Om mässingsindustrin vill leva i framtiden måste den ställa om, även om det är en utmaning, eftersom ersättningsmaterialen med verifierade beständighetsegenskaper är begränsade, säger Charlotta Obitz.

Bly gör mässingen lättare att bearbeta och används bland annat i ventiler, kranar, vattenmätare och andra komponenter. RISE driver flera forskningsprojekt med syfte att utveckla och optimera blyfria mässingslegeringar såväl som att anpassa produktionssystemet samt att utveckla testmetoder för de nya blyfria legeringarna. 

Vill man studera hur material, till exempel blyfri mässing, beter sig i kontakt med olika typer av vatten finns RISE testmiljö i Kista som kallas Vattenriggen.

– Här kan vi jämföra olika material och produkter i olika typer av vatten och se hur de beter sig, hur de bryts ned och om ämnen lakas ur från materialet. I Vattenriggen kan vi även studera biofilm och vi kan testa nya sensorer, förklarar Charlotta Obitz.

Produkter med längre livslängd

Det är inte bara ökade krav i det nya dricksvattendirektivet, det innehåller även lättnader som kommer att uppskattas av många tillverkare.

– Typgodkännandeprocessen för material och produkter i kontakt med dricksvatten kommer att harmoniseras på en viss nivå för alla länder i EU, i och med att direktivet sätter minimikrav. Det ser jag som positivt, även om vissa länder kanske kommer att ha tilläggskrav, säger Charlotta Obitz. Viktigt att lyfta fram är att dricksvattendirektivet endast tar hänsyn till de hälsomässiga aspekterna och inte till aspekter såsom beständighet eller krav på livslängd eller klimatavtryck hos produkterna. RISE arbetar med samtliga aspekter både inom certifiering och forskning.

Utöver kraven i direktivet har Sverige som mål att utveckla material och produkter för vatten och avlopp som har en livslängd på 100-150 år vilket visar på behovet att även inkludera hållbarhetsaspekter vid utveckling av material och produkter.

– Målet är ambitiöst, men det kommer också att bidra till resiliens och beredskap. Om vi kan lita på att vårt ledningssystem är robust och hållbart får vi mindre oplanerat underhåll och bättre beredskap när det gäller renovering och förnyelse av ledningssystem. Det är bra och viktigt att vi i Sverige jobbar mot hållbarhet och produktbeständighet – det är ju även det vi på RISE jobbar med, avslutar Charlotta Obitz.  

Läs mer om RISE erbjudande kring vattenförsörjning till kommuner.