Rätt utformad livsmiljö kan främja hälsa och välbefinnande

Forskningen visar att både individens och kollektivets hälsa påverkas av livsmiljön, såväl den nära miljön i hemmet som den övergripande miljön i samhället. Inom psykiatrin har man sett att miljön påverkar patienternas mående och återhämtning, och när det gäller somatiska sjukdomar visar studier att något så enkelt som träpaneler på vårdrummets väggar både förkortar vårdtiden och minskar upplevelsen av smärta.

– Vi mår bäst när vi är i en fysisk miljö där vi trivs och känner trygghet, säger Carina Carlman, forsknings- och affärsutvecklare inom området Bygg och fastighet på RISE.

Även Camilla Evensson, fokusområdesledare för området Framtidens omsorg inom RISE, betonar vikten av en god närmiljö.

– Vi vet till exempel att det finns en koppling mellan gröna ytor och psykiskt välbefinnande och att brist på dagsljus kan förknippas med depression. Kopplingarna mellan utformningen av livsmiljön och vår hälsa tydliggjordes verkligen i samband med pandemin, då vi upplevde både personliga, sociala och fysiska begränsningar i vår livsmiljö, då många människor blev isolerade inomhus i sina hem, säger hon.

Hälsoaspekten viktig i ett hållbart samhälle

Inom byggd miljö har fokus länge varit teknisk innovation, klimatsmarta lösningar och effektivt utnyttjande av resurser. Den hälsomässiga aspekten har inte varit lika uppmärksammad, trots att även den spelar en viktig roll i skapandet av ett hållbart samhälle.

– I en miljö där man trivs känner man engagemang och tar ansvar, vilket ger både en hälsomässig och miljömässig vinst, säger Carina Carlman.

– På RISE kan vi hjälpa till att forma en miljö som främjar hälsa och samtidigt ger ett mer inkluderande samhälle. Hållbarhet och resiliens gäller även på individnivå, säger Camilla Evensson.

Nyckelordet: samverkan

För att göra denna förflyttning krävs både en tvärsektoriell systemomställning och tjänsteinnovation, där fortsatt utveckling av digital teknik är en viktig nyckel. Det finns redan olika tekniska system, men de är ofta fristående. Det är viktigt att gå från ”silos” till en helhet där olika system samverkar.

Samverkan är för övrigt något av ett nyckelord i sammanhanget, understryker Carina Carlman.

– Utformningen av en god livsmiljö kräver samverkan mellan individer, arkitekter, stadsplanerare och byggherrar, men även företag, civilsamhälle och offentlig sektor inom hälsa, vård och omsorg. Kan vi gestalta attraktiva livsmiljöer som stödjer och främjar hälsa och en hållbar livsstil, ges förutsättningar för högre välbefinnande och livskvalitet.

Systemdemonstratorer för test och utvärdering

RISE driver denna utveckling, bland annat genom att ha tagit initiativ till att etablera systemdemonstratorer där man bygger upp, testar och utvärderar olika lösningar i samarbete med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Ett exempel i större skala är att RISE är med och utformar två nya stadsdelar, Sickla i Nacka och Valparaiso i Stockholm, där fokus ligger på att skapa framtidens attraktiva och hållbara stadsdelar som är bra för både människan och miljön.  Projekten kommer att stödjas med forskning, och på vetenskaplig grund och i bred samverkan utveckla framtidens lösningar.

– Som innovationspartner kan RISE tillsammans med olika aktörer samskapa och utveckla morgondagens hållbara och hälsofrämjande samhälle. Genom att luta oss mot vetenskap och forskning kan vi visa vad som gör skillnad – på riktigt – och i samarbete med olika aktörer förflytta samhället och accelerera omställning, säger Carina Carlman.

Regelverk försvårar smarta lösningar

Förutom att det finns kopplingar mellan utformningen av den fysiska miljön och vårt välbefinnande finns det också tydliga samband mellan mer mätbara parametrar som termisk komfort, luftkvalitet, ljud, ljus och fukt och hälsa.

– Vid hög relativ fuktighet finns risk för kondens och mögel, vilket kan leda till astma, men också till besvär som är mer diffusa och som inte kan diagnosticeras så lätt, som trötthet och luftvägsbesvär. Trångboddhet ökar risken för höga fukttillskott och dessutom höga halter av koldioxid, vilket också kan påverka hälsa och välbefinnande, säger Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef inom området Hållbara städer och samhällen på RISE.

Vid ombyggnad gäller det att hitta pragmatiska lösningar och koncept som löser den här problematiken. Men det faktum att flera regelverk krockar med varandra och förhindrar smarta lösningar utgör ett problem. Kristina Mjörnell understryker att RISE kan göra en viktig insats även på detta område.

– Dagens byggnader kommer att stå i ytterligare 100 år och måste anpassas till de nya behov som exempelvis ökad grad av vård i hemmet av äldre innebär. Men det är ett stort problem att regelverken för exempelvis energianvändning, fuktsäkert, brand, tillgänglighet, ljud, dagsljus ibland har motstridiga krav vilket gör dem svåra att uppfylla, särskilt till rimlig kostnad och lågt klimatavtryck. RISE kan hjälpa till genom att identifiera hindren, bedriva forskning för att hitta optimala lösningar, utvärdera olika koncept samt driva regelverksfrågan, säger hon.

– Det är viktigt att påpeka att RISE är en oberoende part med stor bredd och ett neutralt perspektiv. Dessutom har vi möjlighet att certifiera tjänster, processer och arbetssätt. Det ger en kvalitetsstämpel, säger Camilla Evensson.