Region Skåne behövde veta hur framtidens elanvändning kommer att se ut. Med hjälp av effektprognoser har regionen nu ett verktyg som kan hjälpa till att utveckla såväl samhället som näringslivet.
Skåne har en av Europas lägsta självförsörjningsgrader av eleffekt – något som orsakar en rad problem, bland annat kan det vara ett hinder för nyetablering av företag.
– Hela el- och effektfrågan är väldigt viktig för samhället, både vad gäller näringslivsutvecklingen och för att Skåne ska vara ett bra ställe att leva och bo. Därför har vi länge jobbat med energifrågan i olika forum, säger Johanna Lundström, samhällsanalytiker vid Region Skåne.
Vill öka Skånes självförsörjningsgrad
Bland annat har man startat Skånes Effektkommission där såväl flera kommuner och myndigheter som privata energibolag och representanter från näringslivet ingår.
Det stora målet är att öka Skånes självförsörjningsgrad av effekt, från 15 till 50 procent, till 2030. Ett led i det har varit att skapa prognoser för framtidens effektbehov.
– Redan i dag har vi kapacitetsbrist i vissa delar av elnätet och vi vet att vi i framtiden kommer att använda ännu mer el. Effekttopparna kommer att bli högre och mer oregelbundna. Därför har det varit väldigt intressant för oss med just effektprognoser, säger Johanna Lundström.
Tanken är att effektprognoserna ska ligga till grund för både nätuvecklingsplaner – genom att visa var och när behov väntas uppstå – och energi- och utvecklingsplaner på såväl kommunal som regional nivå.
– Det skiljer sig egentligen inte så mycket från andra typer av prognoser som vi har jobbat med i många år, som prognoser för befolkningsutveckling eller sysselsättning. Nyttan ska vara att de som ska fatta beslut har ett bra underlag, oavsett om det är en nätägare eller en kommun, säger Johanna Lundström.
– Men en skillnad är ändå att vi är mitt i en energiomställning och det behöver gå snabbt, därför är det extra viktigt med den här typen av underlag. Sedan är el- och effektfrågan fortfarande ganska ny för många, historiskt sett har den inte fått så mycket utrymme jämfört med till exempel sysselsättning. Det gör att det fortfarande saknas mycket kunskap om de här frågorna.
Använt data för att undersöka utvecklingen
För att få hjälp att ta fram effektprognoserna tog Region Skåne kontakt med RISE.
– Vi har använt väldigt mycket av regionens data till att titta på utvecklingen och det är nog det som gör vårt verktyg speciellt. En viktig grund har också varit diverse tillgänglig data som energistatistik, fordonsstatistik, statistik på transportbehov och energideklarationer. Sedan har vi också använt viss data från nätbolag för beteende av olika förbrukartyper. Därefter gäller det att sätta ihop allt det här och addera antaganden om framtiden, säger Jonas Dahl, senior forskare på RISE.
Resultatet är ett modellverktyg där förväntad efterfrågan på effekt kan estimeras per kvadratkilometer och visas på kartor. Prognoserna har redan visat sig vara nyttiga.
– Nu har vi ett underlag som fungerar som en gemensam bas när vi ska diskutera de här frågorna inom Skånes Effektkommission. Verktyget är flexibelt och när vi har en dialog kan det sedan anpassas till lokala förutsättningar, till exempel om man behöver ta höjd för etableringar, säger Johanna Lundström.
Så fort vi har en ny fråga har RISE kunnat plocka in någon som är expert på just det, det har gjort det väldigt enkelt för oss.
Verktyget ska höja kunskapsnivån
Förhoppningen är att verktyget ska höja kunskapsnivån – att exempelvis en kommun behöver vara på tårna och kontakta nätbolaget i god tid för att få fram den effekt man behöver.
– Grundfrågan är ju klimatförändringarna och att vi behöver ställa om. I Sverige tar det väldigt lång tid att bygga elnät, förhoppningsvis kan det här skapa förståelse för varför det behöver gå lite snabbare, säger Johanna Lundström.
Även RISE har haft nytta av arbetet för framtida forskning.
– Värdet för oss har varit att vi har fått bryta ner det här i smådelar och insett vilka delar som behövs och vilka delar vi behöver forska på, för att få en ännu bättre förståelse framöver. Vi har redan börjat använda den förståelsen i flera andra projekt, säger Jonas Dahl.
Tvärvetenskaplig kompetensen avgörande
Projektet med effektprognoser har redan utvecklats. Nu arbetar RISE med samma sak för hela Regionsamverkan Sydsverige, där Skåne ingår tillsammans med Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg.
– Vi hade aldrig kunnat göra det här utan RISE. Dels med all kunskap som finns där men också det flexibla tillvägagångssättet och idérikedomen. Jag har ännu inte upplevt att man säger ”nej, det går inte”, vilket är fantastiskt, säger Johanna Lundström.
Hon lyfter särskilt fram den tvärdisciplinära kompetensen inom RISE som en viktig faktor, då energifrågor rör alla områden i samhället.
– Så fort vi har en ny fråga har RISE kunnat plocka in någon som är expert på just det, det har gjort det väldigt enkelt för oss.
Effektprognoser fungerar som kunskapsunderlag
Region Skåne har tagit hjälp av RISE för att ta fram effektprognoser som fungerar som ett kunskapsunderlag både vad gäller utveckling av elnät samt energi- och utvecklingsplaner på både kommunal och regional nivå.
Resultatet är ett GIS-verktyg där man kan se förväntad efterfrågan per kvadratkilometer.
Prognoserna kommer att uppdateras årligen och finns på webbsajten effektprognoser.se.
