Så kan byggsektorn öka återbruk av byggelement

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Under en tjugoårsperiod ska branschen gradvis minska utsläppen av växthusgaser, med 25% till 2030 och till nettonollutsläpp 2045. Samtidigt förväntas byggandet av bostäder öka. 

“Ett paradigmskifte” som ställer stora krav på alla aktörer 

För att lyckas med denna till synes omöjliga ekvation behöver branschen bli bättre på att återbruka de mest klimatintensiva materialen. 

– Det här är på många sätt ett paradigmskifte som kommer kräva samordning, gemensam vision och pragmatism från alla inblandade, säger Andreas Johansson, marknadschef på RISE och engagerad i frågan. 

Fram till idag har återbruk i byggsektorn i stort sett handlat om mindre delar som exempelvis fönster och dörrar.  

– Det görs mycket insatser kring det, men där är klimatavtrycket några få procent av den totala potentialen. 

För att uppnå verklig effekt på byggbranschens klimatavtryck krävs därför ett systematiskt återbruk av tyngre byggelement, till exempel lastbärande konstruktioner i trä, stål eller betong. Och tekniskt är det redan möjligt, det finns mycket kunnande och en ökande vilja att arbeta med frågan. Men de invanda mönstren pekar i en annan riktning.  

– Rivningsprocessen är inte designad utifrån återbruk utan snarare efter deponi. Det är då lätt att värdefulla konstruktioner krossas för att vara lättare att frakta. Rutinerna för att säkerställa att återbrukade delar inte är skadade och uppfyller gällande krav är också under utveckling.  

Utan en uppfattning om vad som finns att tillgå blir det dessutom svårt för en arkitekt som är inblandad i nyproduktion att återbruka tyngre byggelement. 

– Vet man inte vad man kan jobba med så blir det inte heller att man tänker in återbruk av byggelement i den utsträckning som krävs. 

Gemensam digital infrastruktur för tillgängliga byggelement 

Lösningen ligger i en gemensam digital och fysisk infrastruktur:  

• En sökbar databank – någonstans att tanka in datan från tillgängliga byggelement för återbruk. Den datan handlar inte bara om vad som finns tillgängligt, utan också om plats, pris och om kvaliteten på byggelementen.  
• Återbruksdepåer – jättelika “mellanlager” där byggelementen förvaras i väntan på passande återanvändning. 

– För att få till en sådan digital infrastrukturlösning och komma igång med större mellanlager för tyngre byggelement behövs gemensamma bilder och visioner, säger Andreas Johansson. Vi tror att vi skall se på det här som ett infrastrukturprojekt och att det offentliga behövs för realiserandet. Det går att dra paralleller till andra infrastrukturer såsom vägar, elnät och avfallshantering. 

Stora mellanlager för återbruk av byggelement 

En utmaning för att komma igång är storleken på de tänkta mellanlagren. Ett rivningsprojekt som Snäckan 8 – en stor kontors- och affärsfastighet i centrala Stockholm – skulle exempelvis kräva ett mellanlager på cirka 60 000 kvadratmeter.  

– De mindre depåer som finns idag och som hanterar exempelvis återbruk av fönster och dörrar är inte i närheten av att kunna hantera den volymen. 

För att få saker i rörelse krävs det, utöver att få med både branschen och kommunerna, därför åtgärder som främjar användandet av återbrukade byggelement. Andreas Johansson ger som exempel att kommunala markanvisningar kan anpassas så att det blir lättare att använda återbrukat material. 

– Industrin och byggsektorn vill minska klimatavtrycket. Det vill städerna också. Därför för vi på RISE gemensamma samtal med aktörer som kan gå före och få igång de första återbruksdepåerna. 

Ett stort och komplext arbete är i sin linda. Men potentialen är stor enligt Andreas Johansson, som ser flera framtida effekter av ett ökat återbruk av tyngre byggelement. 

– Cirka 14 miljoner ton byggavfall genereras idag. Det är cirka tre gånger så mycket som allt hushållsavfall i Sverige. De stora effekterna för sektorns klimatavtryck får vi om vi kan börja återanvända betongstommar och stålbjälklag. 

– Vi på RISE vill bidra till att pågående delarbeten bidrar till en helhet. Det är varmt välkommet att höra av sig om man som ansvarig på byggbolag eller kommun vill bidra eller veta mer.