Så kan företag bygga affärsmodeller som bidrar till hållbar konsumtion

Fortsätter utvecklingen som idag kommer utvinningen av världens naturresurser öka med 60 procent till år 2060 jämfört med 2020 års nivåer, enligt FN:s resurspanel IRP:s senaste rapport.  

Hur ska företagen göra för att vända på utvecklingen och hitta en plats i en verkligt hållbar framtida värld? 

Flytta fokus från att göra nuvarande organisation bättre 

Enligt Dennis Pamlin behöver vi ett systemskifte, i det närmaste en reboot av vårt ekonomiska system, som har tjänat oss väl då det gäller materiell välfärd i den rika världen, men är vid vägs ände då det gäller rättvisa och ekologisk hållbarhet. Han utvecklar hur han tänker genom att rikta sig mot traditionella företag:  

– Flytta fokus från hur ni gör nuvarande organisation bättre, till att se hur ni levererar lösningar på mänskliga behov på bästa sätt. Den typen av drivkraft finns inte inbyggd i vårt ekonomiska system i dag, där vi har reducerat allting till att handla om vinst.   

Systemskiftet som Dennis Pamlin hoppas på skulle innebära att företag går från att ha som syfte att sälja så mycket produkter som möjligt, till att undersöka hur man med sina produkter eller tjänster kan ge människor bästa möjliga förutsättningar att leva meningsfulla liv. 

Från slit-och-släng till cirkulära lösningar 

En del av systemskiftet är övergången till en globalt hållbar cirkulär ekonomi som präglas av att affärsmodellerna fokuserar på optimal resursförbrukning i förhållande till mänskliga behov. Istället för slit-och-släng handlar det om att skapa kvalitet från början, att designa för lång livslängd, med reparation och uppgradering, och att återtillverka, återbruka och återvinna. Ann-Charlotte Mellquist, forskare och enhetschef på RISE, ser en framtid där företagen behöver hålla hårdare i de resurser som finns. 

– Som företagare skulle jag vilja ha intjäning på samma produkt gång på gång. Affärsmodellen bör alltid bygga på så höga intäkter som möjligt per tillverkad enhet.  

Exempel på det är produkt-som-tjänst-baserade modeller. Det innebär att ägarskapet och kontrollen över produkten behålls hos det säljande/tillverkande företaget. 

– På det sättet kan samma produkt ge många intäktsströmmar över tid, istället för bara en gång som i en linjär modell. Samtidigt ökar ägarskapet över produkten och de råvaror den består av motståndskraften mot råvarubrist, inflation och geopolitiska störningar.  

Skoföretag kan bidra till hälsosamma liv 

Och det är här tankesättet om att bidra till meningsfulla liv för människor kommer in. Dennis Pamlin och RISE arbetar med en mängd företag för att stötta dem i deras förändringsresor mot verklig hållbarhet. Ett exempel är ett skoföretag som tillverkar friluftsskor. 

– Ett sådant företag skulle kunna ha som syfte att bidra till hälsosamma liv, där människor får värde av att vara i naturen med vänner och familj. 

I dagens system är hållbarhetsarbetet ofta begränsat till att göra en mer hållbar version av produkten, menar Dennis Pamlin. 

– Detta är inte dåligt, men bara en liten del av att leverera hållbarhet, säger han och exemplifierar:  

– Företaget som säljer skor kan till exempel börja komplettera denna verksamhet med att vara delaktig i en prenumerationstjänst med stöd för att komma ut i naturen. Den skulle kunna innehålla allt från en app som mäter hälsan till nutrition. 

Han tror att vägen till en global samhällsomställning sällan går via dagens hållbarhetsavdelning på företagen. Utan det gäller att hitta personer i organisationen som har förmågan att tänka disruptivt och kreativt, utanför gällande ramverk. 

– Hållbarhetsarbetet ägs idag ofta av personer som inte kan så mycket om innovation eller att utveckla lösningar. Den typen av personer jobbar istället oftare som affärsutvecklare, och de tänker oftast inte på hållbarhet utan på nya tekniker, affärsmodeller, marknader och möjligheter. 

“Svårt att göra omställningen in-house” 

I den cirkulära omställning som krävs för att minska på förbrukningen av jordens resurser tror Ann-Charlotte Mellquist att de flesta av dagens företag inte kommer att finnas om 30 år. Så omvälvande ser hon på framtiden. 

– Jag tror att det är svårt att göra omställningen in-house. Antingen kommer företag gå under och andra växa upp eller så kommer de företag som finns idag att köpa upp de nya innovativa bolagen eller bolagifiera sina egna innovationsprojekt, säger hon. 

Ann-Charlotte Mellquist tror, trots svårigheterna, att den här typen av samhällsomställning är nödvändig och att lagstiftning är vägen att gå.  

– Jag tror att människan är innovativ och att vi förr eller senare hittar sätt att tackla utmaningarna, men det är bråttom och för att påskynda omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi tror jag på tvingande lagstiftning i kombination med att staten stöttar forskning och nya innovativa lösningar ekonomiskt.  

– Naturresurser är för billiga och arbete är för dyrt. Det här måste ske åtminstone på EU-nivå, och jag är medveten om att det är svårt, men jag tror att det är nödvändigt.