Så kan klimatet räddas med AI – och Sverige kan gå i täten

– Det finns många småforum, men ingen nationell eller internationell samling för att använda AI till att tackla klimatutmaningen. Man skulle behöva ett ”månlandarprojekt” för klimatomställningen. Det behövs en samlande kraft, annars blir det bara som små nålstick, säger Sverker Janson, som leder centrum för tillämpad AI på RISE.

Rapporten – som bygger på enkäter och på intervjuer med experter från näringsliv, universitet och institut– pekar på att Sverige, med sin starka internationella kompetens inom både digitalisering och klimat- och miljöfrågor, har en möjlighet att bli ledare inom området AI i klimatets tjänst, särskilt som att det idag saknas en tydlig internationell aktör som tar ett systematiskt helhetsgrepp och driver utvecklingen framåt.

Tydlig klimatprofil saknas

Men det inte självklart att Sverige tar vara på möjligheten. Flera av de intervjuade noterar att flera av Sveriges AI-satsningar, som Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software, inklusive internationella initiativ som Program och Global Partnership on AI, saknar en tydlig klimat- och hållbarhetsprofil.

I rapporten föreslås att klimatutmaningen blir en uttalad prioritet i kommande AI-satsningar. Ett annat förslag som skulle gynna utvecklingen är att skapa en arena för AI-, klimat- och hållbarhetsexpertis att samverka och driva fram innovation. Ett tredje förslag är att ta fram en nationell innovationsstrategi med tydliga målsättningar och incitament från myndigheter och forskningsfinansiärer för utvecklingen av AI inom klimatområdet.

”Det finns ingen motsättning mellan att investera i AI och att investera i AI för klimatet”

Att Sverige kan spela en viktig roll på den internationella AI-arenan och på den leda innovation för klimatomställning skulle betyda mycket även för näringslivet. På frågan om vilken potentialen är, svarar Erik Wilson, projektledare på AI Sweden:

– Potentialen är en beboelig jord.

– Inget är större och viktigare än just klimatutmaningen, poängterar han.

Faktum är att Vinnova-rapporten knappt hann bli färdig innan det nu i januari 2021 kunde konstateras att både världshaven och luften på planeten nådde rekordtemperaturer 2020. Temperaturen i haven ökar snabbare än någon gång under de senaste två tusen åren, vilket i sin tur påskyndar höjningen av havsnivåerna och ger allt fler orkaner, översvämningar, torka och skogsbränder.

Sverker Janson på RISE trycker på att klimatfrågan måste få stå mer i centrum i AI-forskning och AI-projekt.

– Klimatutmaningen är för viktig fråga för att inte anlägga det perspektivet. Det finns ingen motsättning mellan att investera i AI och att investera i AI för klimatet, eller mellan att utveckla AI-tillämpningar och att utveckla AI-tillämpningar för klimatet.

– Vi på RISE kommer att beakta klimatutmaningen i alla våra AI-tillämpningar.

AI-tillämpningarnas diversa natur

Vilken AI-teknik eller vilket samhällsområde har störst potential för klimatomställningar?  Det var en av de frågor som skulle utrönas i rapporten. Men det har inte gått att få fram ett tydligt svar, på grund av AI-tillämpningarnas mångsidiga natur, med aspekter som berör allt från klimatforskning, övervakning, utsläppsminskningar, klimatanpassning, och klimatinnovation och – transformation.

En lång rad tänkbara tillämpningar nämns i rapporten:

• AI för förbättrad modellering av klimatsystemet genom till exempel djup maskininlärning av molnbildning
• AI-analys av en mångfald av datakällor från storstäder för förbättrad stadsplanering, och marin övervakning för att skydda marina resurser och infrastruktur
• AI-analyser av satellitdata för att stödja samtidig realtidsövervakning och beslutsstöd av växthusgaser, biologisk mångfald, markförändringar, skogsbränder och så vidare
• AI-förstärkt övervakning och kvantifiering av naturliga koldioxidsänkor som till exempel torvmarker, skogar och jordbrukslandskap
• AI-analys av företags hållbarhetsrapporter för investerare för att styra bort kapital från klimatskadliga verksamheter
• AI-analys av data relaterat till vattenresurser, vattenflöden och infrastruktur för att underlätta vattenplanering i bred bemärkelse
• AI för modellering av energianvändning, prediktiv underhållning i hushåll och annan byggd infrastruktur
• Tillämpningar av AI-tekniker för analys av energianvändning, transportflöden och andra sektorer som bidrar till klimatutsläpp från städer
• “Smarta elnät” där AI bidrar till att förutsäga tillgång och efterfrågan på förnyelsebar energi
• AI-modeller som stöd för planering av transportinfrastruktur, till exempel för kollektivtrafik och elektrifiering av bilar
• AI-förstärkta (klimat)riskanalyser för försäkringssektorn med tillämpningar i flera samhällssektorer
• AI-analyser för att förbättra extrema väderhändelser för att stödja klimatanpassningsarbete
• Övervakning av risker för livsmedelssäkerhet med hjälp av AI-analys av satellitbilder, klimatdata och prediktiva analyser av avkastning av viktiga grödor
• AI-analys av väder-, marknads- och jordbruksland data för att bistå småjordbrukare med beslutsstöd
• Använda AI för att skapa kartor som kan hjälpa som underlag vid planering av insatser vid katastrofer, t.ex. genom att extrahera information från sociala medier och flygbilder. Kan även användas som automatisk skadebedömning genom att jämföra data innan och efter en naturkatastrof
• AI-analys för att driva cirkulära affärsmodeller och innovation inom material, design, och infrastruktur
• AI som verktyg för att bistå eller driva innovationsprocesser generellt inom både privat och offentlig sektor
• AI-verktyg för att snabba på analysen av vetenskaplig litteratur, och tvärvetenskapliga insikter
• AI-analyser till stöd för “smarta” produktionskedjor med syfte att hitta nya kreativa lösningar som minskar resursanvändning

”Medvetenhet om ens eget bidrag till att rädda planeten”

Vad kan den stora floden av klimatfokuserade AI-tillämpningar betyda för näringslivet? Erik Wilson på AI Sweden säger så här:

– Det kan resultera i alltifrån beslutsstöd och nya visualiseringsverktyg till en medvetenhet över ens egen påverkan och vad ens egna bidrag till att rädda planeten måste vara. Om det är så enkelt som att effektivisera sina varutransporter, välja mer hållbara leverantörer, eller dela sin data med konkurrenterna för att göra gemensamma modeller för att lista ut den bästa gemensamma klimattransformationen… det är upp till aktörernas medarbetare och ledare att besluta. Vi kommer dit med tydliga mål. Nyttan blir slutligen klimatneutrala bolag, mer välmående personal som känner ett större syfte med sina arbetsuppgifter, och givetvis, ett bättre resultat på sista raden.

Ladda ner rapporten i sin helhet

Se lanseringseventet för rapporten