Kontaktperson
Camilla Evensson
Projektledare
Kontakta CamillaEn stor del av framtidens vård och omsorg kommer att ske i hemmet. Digitaliseringen spelar en viktig roll, men är långt ifrån den enda parametern att ta hänsyn till vid omställningen.
Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som antalet händer i äldreomsorgen minskar. Det är en svår ekvation att få ihop och för att lösa situationen krävs nytänk. Digitalisering gör det möjligt att delvis flytta över vården till hemmet, men frågan är hur detta görs på bästa sätt med individen och dennes behov och önskemål i fokus.
– När de digitala välfärdstjänsterna först introducerades fruktade många att de äldre skulle lämnas ensamma med tekniken, men det har aldrig varit syftet. Syftet är i stället att tekniken ska avlasta vård- och omsorgspersonalen så att de får tid över till att vara den där viktiga mänskliga kontakten, säger Joakim Börjesson, fokusområdesledare för området e-hälsa samt enhetschef för området Digital hälsa inom RISE.
Digitaliseringen kan spela en viktig roll redan i det preventiva arbetet. I dag är det endast några få procent av sjukvårdsbudgeten som läggs på att förebygga sjukdom och ohälsa, trots att det är så viktigt för folkhälsan.
– Men trenden verkar gå mot att fler och fler förstår vikten av prevention och dess koppling till behovet av framtida vård och omsorg. Med god prevention går det att undvika, minska eller skjuta på en individs vård och omsorgsbehov, säger Camilla Evensson, fokusområdesledare för området Framtidens omsorg inom RISE.
Vari ligger då utmaningarna i implementeringen av den digitala vården i hemmet?
– Tekniken finns och fungerar, men har visat sig svår att få in i verksamheten. Det finns ett stort behov av stöd och lärande kring såväl teknologi som organisation. Vi är mitt uppe i en digital transformation som utgör en av de största förändringar som vi har upplevt inom vård och omsorg, säger Joakim Börjesson.
Vi är möjliggörare med 360-gradersperspektiv och vi lutar oss alltid mot forskning och evidens
En annan utmaning är arbetsmiljön. När vård och omsorg utförs i hemmet krävs anpassningar som möjliggör god arbetsmiljö för personalen.
– Det kommer att finnas stora behov av olika boendeformer anpassade till olika faser av åldrandet. Dessutom behöver hemmen kompletteras och utrustas så att det blir möjligt att arbeta så effektivt, säkert och integrerat som möjligt, samt att hemmet kompletteras med olika typer av både digitala och analoga omsorgstjänster för individen, säger Camilla Evensson.
Samtidigt betonar hon att hemmet och vår livsmiljö måste få vara en plats som stimulerar sinnena och som i ännu större utsträckning kan utgöra en viktig faktor i att främja vårt välbefinnande och vår hälsa.
– Idealet är att den digitala tekniken samspelar med både min livsmiljö och mig själv, samtidigt som arbetsmiljön är god för vård- och omsorgspersonalen. Det är viktigt att understryka att vården och omsorgen ska utgå från individens behov, önskan, vilja och förmåga.
En lösning på problemet med för få händer i vården och omsorgen kan vara att ta hjälp av civilsamhället när det gäller vissa omsorgstjänster.
– Men det kräver struktur, ett bra ersättningssystem samt att man mäter effekten av en sådan lösning, säger Camilla Evensson.
Ytterligare en utmaning är hanteringen av hälsodata, dels när det gäller samarbetet mellan regionerna, dels när det gäller tolkningen av egeninsamlad data.
– Om man tolkar sina data fel kan det ge upphov till onödig oro. Här kan AI vara till hjälp, säger Joakim Börjesson.
Det är alltså många parametrar att ta hänsyn till när man planerar framtidens vård och omsorg. För att kunna studera helheten är RISE i färd med att bygga en systemdemonstrator där man tar hänsyn till olika dimensioner som exempelvis organisation, upphandling, juridiska lagrum, fysisk miljö och digitalisering. Detta kan inte göras i laboratorier utan kräver att man är ute i skarp miljö och flera samarbeten med kommuner och regioner är redan på gång.
I arbetet har RISE stor nytta av sin bredd, sin tvärdisciplinära approach samt sin position som neutral part.
– Vi är möjliggörare med 360-gradersperspektiv och vi lutar oss alltid mot forskning och evidens, säger Joakim Börjesson.
– Det är många parter som behöver komma samman i ett sådant här projekt och då är det viktigt att det finns en part som inte har en egen agenda utan står neutral. Den naturliga parten är vi, tillägger Camilla Evensson.