Så ska kommuner hantera framtidens extrema värmeböljor

Temperaturer på över 30 grader under långa perioder. Torka, bränder och hälsorisker för människor. Det var verkligheten sommaren 2018, i Sverige och i stora delar av övriga Europa. För kommunerna blev situationen märkbar, framför allt i verksamheter som förskolor, vårdcentraler eller äldreboenden.

– Om det kommer fler värmeböljor som under sommaren 2018 får vi stora problem. Framför allt med sårbara grupper som äldre eller barn, som drabbas hårdare vid extrema temperaturer, säger Özüm Durgun.

– Det här är en fråga som Sverige inte har behövt tänka på så mycket, men klimatförändringarna gör att vi förmodligen kommer få hantera fler värmeböljor framöver. Medvetenheten om den här utmaningen behöver öka, och kommunerna måste höja sin beredskap, säger Maria Håkansson.

De är båda forskare på RISE, och arbetar med att öka samhällets beredskap för extrema värmeböljor. Målet är att beskriva de aktuella trenderna, och föreslå metoder och strategier för hur kommuner kan förebygga och hantera värmeböljorna.

Skolor och äldreboenden extra utsatta

Fokus är utsatta verksamheter som exempelvis skolor, förskolor, vårdcentraler eller äldreboenden. RISE har bland annat samarbetat med kommunerna Lerum och Trelleborg, där analyser och intervjuer genomförts.

– Det här är en komplex fråga att hantera, eftersom det är så många olika delar av en kommuns förvaltning som behöver vara inkopplade. Det kan handla om allt ifrån att skapa skuggor på skolgårdar och rutiner för skolbarnens utevistelser, till att se till att matleveranser fungerar och att kommunens äldreboenden är byggda för att hantera värmeböljor, säger Maria Håkansson.

För att få en bild av hur olika områden i kommunerna påverkas vid extrema temperaturer skapas så kallade värme-ö-kartor, bland annat med hjälp av satellitdata och nationell meteorologisk information. Genom att jämföra perioder av värmeböljor med år med genomsnittliga temperaturer kan forskarna hitta värmetrender och se vilka platser som är extra utsatta.

– Syftet är att hitta de varmaste områdena i kommunerna, de vi kallar ”hot spots.” Är exempelvis alltid stadskärnan varmast, eller är hela områden jättevarma under värmeböljorna?  Vi vet att temperaturerna påverkas av om det finns många byggnader, och att ”blått och grönt” ger svalka – det vill säga vatten och grönområden som parker eller skog, säger Özüm Durgun, som ansvarar för analyserna i kartläggningen.

Erfarenheter av tidigare värmeböljor viktiga

Personer med olika roller inom Lerums och Trelleborgs kommun har intervjuats; både beslutsfattare och människor som planerar eller arbetar i de olika verksamheterna, i syfte att se vilken beredskap och vilka strategier som fanns – och att dra nytta av erfarenheter från tidigare värmeböljor. Bägge kommunerna har också diskuterat analys- och intervjuresultat tillsammans med forskarna.

Forskningsarbetet, som avslutades i slutet av 2021, har tagit fram metoder, lösningar och strategier för beslutsstöd, som gör kommunerna bättre förberedda och anpassade för framtidens ökande temperaturer. Förhoppningsvis kan också kostnader minskas för kommunerna, exempelvis för resurskrävande kylningsutrustningar. Även om studien utförts i just Trelleborg och Lerum är målet att kunskaperna ska användas bredare än så.

För vilka kan det här projektet göra skillnad?

– Självklart är alla kommuner och exempelvis Folkhälsomyndigheten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, viktiga målgrupper. Men även fastighetsägare, byggföretag, räddningstjänst och de som planerar vår urbana miljö. Och privatpersoner, för i ett senare skede berörs vi alla av den här förändrade situationen av vårt klimat, säger Maria Håkansson.