För att möta klimatförändringarnas effekter bör alla Sveriges kommuner arbeta systematiskt med klimatanpassning. Det innebär att avsätta resurser, analysera risker, upprätta klimatanpassningsplaner och vidta nödvändiga åtgärder. För att lyckas krävs en helhetssyn, ett långsiktigt tänkande och vilja och prioritering från kommunen.
Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en översiktsplan som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Sedan 2018 ska planen också visa kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Enligt en undersökning* som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort och vars resultat publicerades i början av juni 2023 finns det stora skillnader kommunerna emellan när det gäller hur långt de kommit i arbetet med klimatanpassningsplanen.
– De åtgärder som är nödvändiga för att minska negativa effekter av klimatförändringarna spänner över flera sektorer och ansvarsområden, vilket innebär stora utmaningar, konstaterar Hanna Matschke Ekholm, projektledare på RISE som arbetar med klimatanpassning.
Analys fastslår risker
Att arbeta systematiskt med klimatanpassning är nödvändigt för att inte bygga in sig i ett utsatt läge och för att identifiera synergieffekter med andra områden och åtgärder som behöver göras. Det är därför av stor vikt att en klimat och sårbarhetsanalys görs innan arbete med arbetet med exempelvis handlingsplaner och utvärdering av åtgärder inleds.
– Det behöver klargöras vilka förutsättningar som finns inom respektive kommun, vilka sårbara områden som finns och vilka konsekvenser det kan innebära. Då först kan de i kommunerna se över möjliga åtgärder och fatta beslut om vilka som är bäst lämpade, säger Hanna Matschke Ekholm.
På vissa håll är erosion och skred det största hotet, på andra håll handlar det om havsnivåhöjningar och stormar. I tätbebyggda städer med mycket hårdgjorda ytor och lite grönska kan så kallade urbana värmeöar uppstå. Vissa kommuner lider redan i dag periodvis av vattenbrist. Gemensamt för alla kommuner är risken för översvämningar i samband med skyfall.
– Analyserna bör också identifiera känslig typ av bebyggelse som sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden, samt viktig infrastruktur, som el- och dricksvattenförsörjning, i kommunen, säger Hanna Matschke Ekholm
Långsiktig helhetssyn nödvändigt
Hon understryker att det i klimatanpassningsarbetet inte bara handlar om att fysiska åtgärder som lösning på de problem klimatförändringarna innebär. Det är nödvändigt att se till helheten och att ha ett långsiktigt, hållbart perspektiv. Exempelvis att arbeta mer med grönska ger flera värden som ofta inte kan beräknas i pengar. Att genomföra klimatanpassningsåtgärder kan tillföra värden samtidigt som det är en skyddande åtgärd vid en extrem väderhändelse. En översvämning innebär ofta stora kostnader
– Hur ska åtgärden finansieras och av vem? Vem ska genomföra åtgärden? Hur ska man få medborgarnas förståelse för åtgärden? Hur ska den skötas långsiktigt och hållbart? Det är en sak att genomföra analyser och upprätta en handlingsplan och en annan, och mer utmanande, att skapa förutsättningar för att verkligen kunna genomföra den, säger Hanna Matschke Ekholm
Här kan RISE hjälpa till genom att vägleda och stötta kommunen i dess arbete. Med stöd i befintlig forskning använder RISE innovativa arbetsmetoder och har erfarenhet av att transformera en organisation så att den blir bättre på att arbeta flexibelt och tillsammans.
– Det finns i allmänhet god förståelse för klimatförändringarnas effekter hos kommunernas samhällsplanerare, men hur det ska integreras i verksamheten och att få olika förvaltningar att synka är inte alltid så lätt. Det är därför viktigt att åstadkomma en organisation där alla samverkar, internt och externt, säger Hanna Matschke Ekholm
Det är viktigt att åstadkomma en organisation där alla samverkar
Naturbaserade lösningar
Vad finns det då för lösningar som kan göra att samhället klarar exempelvis skyfall som det som drabbade Gävleborg och Dalarna i augusti 2021?
– Naturbaserade lösningar för att hantera dagvatten, som regnbäddar, gröna tak och öppna dagvattendammar, är ett allt mer vanligt inslag i stadsmiljön. Men när det gäller beredskapen för extrema skyfall och de översvämningar som blir följden räcker sådana lösningar inte till. Man måste kanske planera så kallade skyfallsstråk som innebär att vattnet leds till en park eller annat större grönområde som tål att sättas under vatten. I många fall behöver enskilda fastigheter ses över innan något inträffar. Det kan vara enkla åtgärder som skyddar mot översvämningsskador, säger Hanna Matschke Ekholm
Risk för skogsbränder
Klimatförändringarna medför inte bara fler och häftigare skyfall, de orsakar även långa perioder av torka, vilket ökar risken för skogsbränder. Ett sätt att skapa naturliga buffertzoner är att återställa de våtmarker som tidigare dikats ut för att ge plats åt mer skog. En variation av olika trädslag med kantzoner av lövträd intill bebyggelse är också ett sätt att bromsa brandens spridningsförlopp och därigenom förhoppningsvis minska de ekonomiska förlusterna.
– En kommun kan inte diktera för skogsägarna hur de ska sköta sin mark, men kommunen har en viktig roll när det gäller att informera och kommunicera om både risker och möjliga åtgärder för olika aktörer. I frågor om brand är det också viktigt att det finns ett samarbete mellan olika förvaltningar och den kommunala räddningstjänsten. Kommunen ska enligt lag bedriva ett förebyggande arbete för att skydda liv, hälsa och egendom mot brand och det är räddningstjänsten som får rycka ut vid exempelvis skogsbränder, säger Hanna Matschke Ekholm
Metoder för säkrad vattentillgång
Både översvämningar och torka riskerar att påverka tillgången till rent vatten och det pågår många initiativ hos RISE och andra aktörer för att hitta lösningar som säkerställer vattentillgången. Det kan till exempel handla om reningsmetoder, återvinning av dagvatten eller nya sätt att samverka kring vattenhushållning.
– I många delar av klimatanpassningsarbetet har kommunerna varken ensam rådighet eller en lagstiftning som kan användas för att styra. Då gäller det att hitta sätt att arbeta med mjukare styrning genom att lyfta frågan, informera, bjuda in till dialog och visa på effekterna av olika åtgärder. Det är en delvis ny roll som kommunerna måste ta. En positiv del av klimatanpassningsarbetet är att det kan skapa så många värdefulla synergieffekter både för enskilda och för samhället i stort – det gäller bara att kunna se möjligheterna, säger Hanna Matschke Ekholm.
* IVL: Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
