Så ska Sverige möta det ökande elbehovet

För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål behöver processindustrin gå över från fossila bränslen och råvaror till el. Mycket el. Lägg därtill elektrifieringen av fordonsflottan, och en hel del annan energiintensiv verksamhet som datahallar så blir ökningen i elkonsumtion de kommande trettio åren markant. Cirka 6-8 terawattimmars ökning per år, motsvarande 300 000 eluppvärmda villor, årligen kommer att behövas. Men var ska all den elen komma ifrån?

– Det finns inte ett svar på den frågan, inget antingen/eller, säger Caroline Haglund Stignor, förstärkningsområdesledare på RISE. Det handlar om olika perspektiv, vad vi kan göra inom kort, och vad vi kan göra med hjälp av ny teknik på längre sikt.

På kort sikt: landbaserad vind och solkraft

Här och nu, det närmaste decenniet, är landbaserad vind- och solkraft ett av de enklaste sätten att snabbt och till relativ låg peng bygga ut elproduktionen. Solkraften kan dessutom byggas nära konsumenterna, på taken i städer.

– Landbaserad vindkraft fyller en viktig funktion det närmaste decenniet. På längre sikt, cirka 10-20 år, är det sannolikt från den havsbaserade vindkraften vi kan få ut riktigt stor effekt, men den tar längre tid att få på plats, säger Caroline Haglund Stignor.

Samverkan mellan olika kraftslag

Sol- och vindkraft har den fördelen att de kompletterar varandra i så måtto att solen ofta lyser när vinden mojnar, och vice versa. Men det behövs fler energikällor än så.

– Historiskt sett har vi sett energi som någon form av fri tillgång som bara ska finnas där, en energikälla i taget, säger Stefan Ivarsson, enhetschef på RISE.

– Men det räcker inte. Vi behöver byta ut det synsättet mot ett perspektiv där vi tittar på både energi och effekt, där vi får ett systemperspektiv på hela energisektorn och får de olika kraftslagen att samverka bättre med varandra. Vi kan inte säga ”bara sol” eller ”bara kärnkraft” eller ”bara vind”, för då tappar vi samspelet. Olika kraftslag har olika fördelar, och vi måste få till ett system där de små och de stora kugghjulen snurrar tillsammans i ett större samspel.

Ett exempel är den studie som visade att vattenkraften har en stor potential att vara effektreglerande i samspel med sol- och vindkraft, men ett sådant scenario kräver ombyggnation av vattenkraftverk som ännu inte har skett.

– Andra spännande möjligheter är energilager i form av vätgas i bergrum, eller värmelagring i berget, det viktiga är att vi ser hur hela energisystemet kan samspela, säger Stefan Ivarsson.

Nybyggnation inte enda lösningen

Men vare sig nybyggnation i form av nya energikällor eller ombyggnad av befintliga kan göra hela skillnaden.

– Vi kan också tjäna jättemycket på att effektivisera, det får vi inte glömma bort i den här debatten, säger Malin Unger, projektledare på RISE.

– Det kommer inte att räcka hela vägen, men det finns stora samhällsekonomiska vinster i att inte skynda för fort, utan att faktiskt först utvärdera vart vi kan tänka om och vad vi kan effektivisera.

Samtidigt manar hon till eftertanke även av andra skäl.

– Vi behöver bygga ut produktionen, men om vi bygger för mycket för fort finns det risker att vi tummar på kvalitet och missar system- och livscykelperspektivet. Varken bransch, näringsliv eller offentlig sektor hinner med. Där kan vi på RISE vara en viktig partner, dels på grund av vår bredd och kompetens, dels genom den opartiska kvalitetskontrollen. Vi kan vara en part som för samman aktörerna och hjälper till att hitta gemensamma vägar fram.