Tekniken för energiomställningen finns. Däremot är tiden knapp, Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045. Om tidtabellen ska hålla för samhällets snabba utbyggnad av elnätet krävs mer och bättre samarbete mellan energibranschens aktörer – och färre långdragna tillståndsprocesser.
Regelverk, planering, delaktighet, informationsutbyte och beteendeförändring ligger under lupp i RISE-initiativet Energiklivet. Det finns värdefull tid att vinna främst i de delar som går in i tillståndsprocesser och regleringar. Sådana frågor som är underutvecklade i relation till den tekniska utvecklingen, resonerar Sara Bargi, projektledare på RISE.
– Generellt sett så är teknisk utveckling och forskning okontroversiell och politiskt ofarlig. Men att ändra på regelverk är svårare och har en politisk kostnad på ett helt annat sätt, säger hon.
Sara Bargi är drivande i Energiklivet, ett RISE-initiativ för att göra verkstad av Sveriges klimatmål som förutsätter en snabb och genomgripande elektrifiering av samhället. Dagens ledtider för att bygga eller förändra infrastruktur är ett ökänt hinder. En stamnätsledning kan ta 10–15 år att få på plats, räknat från planering till drift.
Delaktighet och nya angreppssätt kan lösa målkonflikter
Tidsbovarna är flera. Målkonflikter mellan vad som är önskvärt globalt men mest i vägen lokalt ligger bakom ett och annat överklagat vindkraftsprojekt.
– Det här behöver fördjupas och angripas på nya sätt. Det kan finnas mer innovativa sätt att angripa målkonflikter på, inte bara att det ena är viktigare än det andra, säger Sara Bargi. Vi behöver se till att involvera människor, att få dem delaktiga i omställningen, visa på fördelarna. Annars riskerar energiomställningen bromsas upp.
– Det är viktigt att testa nya sätt att göra saker på. Konflikten ligger mellan rättssäkerhet och förutsägbarhet, och myndigheters sätt att pröva nya lösningar.
Dialog viktigt för effektiv process
Anna Månsson är expert på tillståndsprocesser hos RISE. Hon satt med i Miljöprövningsutredningen som bland annat tittade på hur den inledande samrådsprocessen enligt miljöbalken kan förbättras.
Hon säger att en ärlig dialog mellan verksamhetsutövaren och länsstyrelsen är fundamentalt för en effektiv process. Problemen måste upp på bordet så tidigt som möjligt. Ju större transparens och tydlighet, desto enklare att avgränsa en miljökonsekvensbeskrivning eller avgöra omfattningen på beslutsunderlag.
–Det är viktigt att man försöker hjälpa varandra framåt. Sedan har man olika roller som verksamhetsutövare och myndighet, man vill olika saker.
Hon understryker vikten av att vara tydlig. Och att våga sålla. Ingen är betjänt av stora utredningar som ger svar på frågor som inte är nödvändiga.
–En viktig slutsats är att begränsa tillståndsprocessen till att handla om det som faktiskt kräver tillstånd. Man ska inte i onödan putta in saker som man kan lösa enklare med tillsyn, säger hon.
–Syftet är inte att försämra miljöskyddet. Fortfarande ska det vara höga miljökrav men fokus på det som är viktigt.
Det är viktigt att man försöker hjälpa varandra framåt
Lyckad etablering i Skellefteå
Joachim Nordin, vd på Skellefteå Kraft, håller fram Northvolt-etableringen som ett lyckat exempel på samverkan mellan region, kommun och näringsliv. Det gällde då att ”göra den bästa miljöansökan som någon någonsin hade sett” och undvika de tidsödande loopar som uppstår när ofullständiga ansökningar måste kompletteras.
Däremot är erfarenheten en annan när det gäller möjligheten att ändra i en befintlig vattenkraftanläggning och undvika omprövning av hela tillståndet.
– Just när det kommer till tillstånd för vattenkraft verkar det svårare att få till stånd samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Man är inte van, utan inställningen är mer: ”Vi får mötas i domstol och se vem som vinner.”
Hitta lösningar tillsammans
Sara Bargi har stora förhoppningar på att komma vidare när alla aktörer i Energiklivet kan samlas i samma rum. Här återfinns myndigheter, företag, branschorganisationer, länsstyrelser, regioner, kommuner – som i någon mån får representera det allmänna intresset.
– Målet är att hitta lösningar tillsammans. Inte bara skicka en önskelista till politikerna. Är det så att elbolagen är dåliga på samråd, då kanske de får höra det av länsstyrelsen. Kanske blir det ett steg på vägen till att hitta bättre lösningar?
