Stor potential för svenska spelindustrin som innovationskatalysator

Svenska företag och offentliga verksamheter, och i synnerhet de som levererar digitala produkter eller har en digital kontaktyta mot sina kunder, skulle kunna lära och dra nytta av dataspelsbranschen.  

– Många har en bild av spel som något som barn sitter och leker med, eller som något farligt och dåligt. Men vi har att göra med en högteknologisk bransch som ligger långt framme tekniskt och som jobbar väldigt experimentellt. I spelindustrin möts flera faktorer som Sverige länge varit framstående inom – ingenjörskonst, innovation och kreativa näringar, säger Björn Flintberg, forskare på RISE och industridoktorand på Luleå tekniska universitet. 

Spelföretag gör kunderna till medskapare av produkten 

Det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att engagera sina kunder under försäljningsprocessen, exempelvis genom att ge möjlighet till personifiering. Spelföretag går steget längre. Spel släpps ofta i betaversioner innan den färdiga produkten är klar, för att spelarna ska kunna vara medskapare. 

– Branschen jobbar med mänsklig kreativitet som motor i produktutveckling, kvalitetssäkring och innovationsprocesser, säger Björn Flintberg. 

Han tror att många företag skulle vinna på att anamma den här approachen. Dessutom kan spelteknologi användas som metod eller verktyg för att hitta nya lösningar. 

– Stadsplanering är ett bra exempel. Otroligt komplext, stora pärmar och många ritningar. Ändå lyckas spelföretag göra stadssimulatorer som det tar 20 minuter att komma i gång med. Spel tillåter ett experimenterande och prövande som vi inte annars har tillgång till. Oavsett om det är en produktionsprocess eller en demokratifråga öppnar spel upp möjligheten att få fram feedback som inte är statisk, säger Björn Flintberg.  

Saknas riktad nationell satsning trots branschens tyngd 

För att resten av näringslivet och offentlig sektor ska kunna dra nytta av dataspelsbranschen som innovationskatalysator och problemlösare behöver branschen i sig stärkas.  

Exporten från svenska dataspelsföretag uppgår till över 32 miljarder kronor. Det kan jämföras med musikbranschens exportvärde som ligger på cirka 9 miljarder. Trots det stora bidraget till svensk export, finns det ännu ingen riktad nationell satsning för en stärkt spelindustri.  

– I Finland satsas det 120 miljoner kronor om året, och i Danmark där man knappt har någon spelindustri att tala om har man dragit i gång ett spelforskningsinstitut. Norge har nationella strategier som tagits fram på näringsdepartementsnivå, säger Björn Flintberg och fortsätter: 

– Här i Sverige sker arbetet med spelbranschen regionalt eller kommunalt. Jag skulle vilja se att frågan också lyftes till nationell nivå. Både för branschen skull, och för att resten av samhället ska kunna ta del av dess potential.  

Kompetensbristen behöver adresseras 

I en sådan strategi bör kompetensbristen adresseras, menar Björn Flintberg. I dag väljer många svenska spelbolag att etablera sig i andra länder för att säkra tillgången till programmerare som har spelutveckling som nisch. 

– Det saknas väldigt mycket folk här i Sverige. Över 30 000 personer fram till 2030, enligt en prognos. Tillgången på utbildningsplatser är därför viktig framåt, inte minst hos universiteten som har större möjlighet att skala upp än yrkeshögskolorna, säger han och fortsätter:  

– Vi ser också brister på forskningssidan. Vi vet att det lyfter en bransch och en näring när det kommer nytt från akademin, men i dag finns det nästan ingen dedikerad finansiering för spelforskning. Spelforskning spänner över flera olika vetenskaper och finansieringen gör ofta att forskning på spel blir i relation till andra fenomen. 

RISE var en av parterna som var med och startade Svenska spelforskarrådet, en intresseorganisation som ska verka för att synliggöra och stärka svensk spelforskning. I skrivande stund hösten 2023, är runt 60 forskare från 15 lärosäten anslutna. Nästa steg skulle kunna vara en statligt finansierad forskarskola där universitet och högskolor samarbetar för att utbilda morgondagens spelforskare. 

Vilken roll kan RISE spela för att stärka spelbranschen och för att låta industri och offentlig sektor lära och dra nytta av den? 

– Vi kan förhoppningsvis öppna andra typer av dörrar än vad spelbranschen kan på egen hand. Det handlar om att skapa dialoger med olika typer av nationella aktörer, och bidra till att stärka forskningen genom våra samarbeten med olika universitet. Genom att jobba direkt med näringslivet och offentlig sektor kan vi också bidra till implementationen av ”serious games”, som till exempel kan användas för utbildning av personal. Här har vi en viktig uppgift, säger Björn Flintberg.