När man står inför stora genomgripande samhällsförändringar krävs nya innovationsverktyg. Ett sådant är systemdemonstratorer, ett verktyg för att förstå vad som krävs för att få till en omställning – genom att väga in alla aspekter som krävs för att lösa ett problem på systemnivå. Inom vård, hälsa och omsorg finns en rad exempel på hur systemdemonstratorer kan ge en överblick över komplexa utmaningar.
När man jobbar med stora, komplexa utmaningar i samhället behövs ofta radikala förändringar i både sociala och tekniska system, på flera nivåer i samhället och dessutom samtidigt. Därför går det sällan att lösa ett problem genom en enskild förändring av en enskild aktör – många olika skruvar, dimensioner och perspektiv behöver vridas på för att långsiktig förändring ska komma till stånd.
För att kunna testa nya systemlösningar i en verklig miljö kan man använda sig av en systemdemonstrator, en mängd test och experiment i syfte att ta reda på hur en lösning påverkar hela systemet.
– Jag skulle säga att det handlar om att se alla komponenter som måste hanteras, ur ett 360-graders perspektiv, för att förklara så kort som möjligt, säger Joakim Börjesson, projektledare på RISE.
– För att få till en transformation måste olika saker vara på plats. Även om till exempel tekniken finns, så kanske den inte går att implementera om inte andra saker är på plats, som kultur, lagar, regler, ersättningsmodeller och så vidare, säger Carina Carlman, forsknings- och affärsutvecklare på RISE.
– En god gestaltad livsmiljö som stödjer hälsa och hållbar livsstil kräver tvärdisciplinär innovation. I en systemdemonstrator kan vi utveckla lösningar och sprida kunskap som vilar på vetenskaplig grund, oavsett om det gäller ett seniorboende eller en stadsdel, fortsätter Carina Carlman.
Användbart inom omsorgen
Utmaningarna inom framtidens omsorg i hemmet är ett tydligt exempel på hur inte bara en komponent kan lösa ett problem.
– Äldre personer som vill bo kvar tryggt och självständigt hemma så länge som möjligt, kan ta del av teknik eller andra typer av digitala tjänster för att få till exempel ökad trygghet och stöttning. Men enbart tekniken löser inte problemet, andra saker kopplade till livsmiljön behöver också lyftas fram som viktiga delar för att påverka den större helheten. Som hur boendet, närmiljön och byggnaden aktivt skulle kunna främja min hälsa, kopplingen till omsorgspersonal och anhöriga, samt det sociala sammanhanget och tjänster som skulle kunna finnas där. Det visar på vikten av att man kommer samman från olika discipliner med olika perspektiv, säger Camilla Evensson, innovationsledare på RISE.
Ett annat aktuellt exempel på ny innovation som både ger möjligheter och innebär utmaningar är insamlingen och användningen av hälsodata, som väcker många frågor om bland annat lagstiftning och tillgänglighet.
– Det är egentligen en ganska enkel sak, som blir en stor fråga när det ska fungera i enlighet med alla de här dimensionerna: lagar, regler, infrastruktur, affärsmodeller, teknik, produkter, processer, kultur och värderingar. Hälsodata är ett bra exempel för att få en insikt i hur svårt det är att få till. Vi har inte ens lyckats fullt ut att få operabilitet mellan vård och omsorg, mellan region och kommun, och här kommer ytterligare en avancerad dimension i form av hälsodata, säger Joakim Börjesson.
En demonstrator ska ha ett tvärdisciplinärt perspektiv med respekt för alla kompetenser
Viktigt med verkliga miljöer
När det gäller innovationer i just vård, omsorg och hälsosektorn kan tester inte göras i ett laboratorium – den måste ske i den verkliga miljön där vården och omsorgen produceras.
– Till skillnad från en produkt som först tillverkas och sedan används, så konsumeras och produceras vård och omsorg samtidigt. Då behöver man vara i skarp miljö för att kunna testa och se, samt demonstrera och lyfta fram vilka gap som finns, och vilka skruvar vi behöver skruva på för att lösa dem. Demonstratorn ska vara så nära implementering och marknad som möjligt. Därför är det viktigt att befinna sig så nära verkligheten som möjligt, säger Camilla Evensson.
Om en verklig miljö inte är möjlig att testa i, kan tekniken med digitala tvillingar vara en lösning.
– En fysisk miljö är optimal, men det är exempelvis inte alla vårdavdelningar man kan testa i. Då kan man göra en digital tvilling som är så nära som möjligt, säger Joakim Börjesson.
Inställning en faktor för att lyckas
För att lyckas med en systemdemonstator krävs en öppen inställning och inkluderande arbetsprocess.
– När man testar i en verklig miljö brukar det uppstå saker under resans gång som man absolut inte förutsett. Det som kommer fram är inte alltid så bekvämt, men man måste våga ta tag i det. Då behöver man ha en öppen inställning till det som händer. En demonstrator ska ha ett tvärdisciplinärt perspektiv med respekt för alla kompetenser, säger Camilla Evensson.
Nytta för många sektorer
Både näringsliv och offentlig sektor kan dra stor nytta av systemdemonstratorer. För näringslivet är det viktigt att ha tillgång till en skarp miljö på plats hos regioner och kommuner, för att testa lösningar och möjligheter tillsammans med övriga relevanta aktörer.
– Dessutom får det en stor legitimitet, trovärdighet och referensmöjligheter. Vi har fått till oss att det är oerhört viktigt och värdefullt, säger Camilla Evensson.
– Jag ser en jättenytta för offentliga verksamheter. De måste hela tiden titta på riskerna med att genomföra olika saker, har man en systemdemonstrator och RISE tar en roll där man certifierar olika typer av lösningar så minimerar man risken för det offentliga att köpa in den här typen av tjänster, säger Joakim Börjesson, och tillägger:
– RISE är en möjliggörare som ligger mitt emellan det offentliga och det privata. Jag har svårt att se någon annan som kan ta den här rollen.
