Omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver omfattande förändringar och ny teknik. Något som i sin tur ökar behovet av effektiva processer för miljötillstånd. RISE kan som oberoende part hjälpa både samhället och svenska näringslivet inför, under och efter en tillståndsprocess. Nu gör RISE en satsning på att utveckla forskning och erbjuda efterfrågade tjänster inom området.
Vi ska söka miljötillstånd, hur går processen till? Vad behöver vi tänka på, vad kan vi vänta oss, varför tar det sån tid? Vi ställde några av de vanligaste frågorna om tillståndsprocesser enligt miljöbalken till Anna Månsson, RISE expert på tillståndsprocesser, med över 20 års erfarenhet av frågor kopplade till miljöprövning.
Vad är egentligen en tillståndsprocess enligt miljöbalken?
– En tillståndsprocess enligt miljöbalken kan till exempel vara att en verksamhet som anses vara miljöfarlig prövas mot de krav som ställs i miljöbalken. Processen utmynnar oftast i ett tillstånd med villkor som reglerar hur verksamheten ska bedrivas och vilken miljöpåverkan som kan tillåtas. Tillståndet gör det tydligt för alla vad som gäller för den tillståndsgivna verksamheten, berättar Anna Månsson.
En tillståndsprocess enligt miljöbalken tar tid. I dagsläget tar det i snitt 425 dagar från det att ansökan lämnats in till det att beslut meddelats för mål som prövas i mark- och miljödomstol. För de ärenden som prövas hos miljöprövningsdelegationerna är motsvarande antal dagar 315.
– Att det tar tid handlar ofta om att prövningsmyndigheten bedömt att det underlag sökanden lämnat in behöver kompletteras. Att olika parter begär anstånd kan också dra ut på processen, eller att det saknas handläggare hos prövningsmyndigheterna, förklarar Anna Månsson.
Vill du diskutera tillståndsprocesser med oss? Fyll i formuläret så hör vi av oss.
Samråd innan ansökan
Innan en ansökan om tillstånd kan lämnas in ska ett samråd genomföras. Syftet med samrådet är att de som på något vis kommer beröras av den verksamhet ansökan avser, ska få information om verksamheten och ha möjlighet att i ett tidigt skede lämna sina synpunkter. Ett sätt att demokratisera processen.
Men tillståndsprocessen måste effektiviseras och anpassas till ett tempo och en flexibilitet som bättre matchar omställningen till ett hållbart samhälle.
– Effektivare processer är en förutsättning för att den gröna omställningen ska kunna ske i snabbare takt, men också för att bolagen ska välja att investera i Sverige istället för att flytta sina verksamheter utomlands där kanske miljölagstiftning och annan lagstiftning är mindre ambitiös. Sen är det självklart viktigt för att upprätthålla förtroendet för systemet, säger Anna Månsson.
Det är oerhört viktigt att som part i processen förstå att alla involverade kommer med olika utgångspunkter
Går att effektivisera
Då är frågan, hur ska man gå tillväga för att göra tillståndsprocesserna mer effektiva? Anna Månsson har identifierat ett antal faktorer som hon menar skulle kunna bidra till ett effektivare system.
- Lagändringar som gör det enklare att ändra en verksamhet
- Mer resurser till prövningsmyndigheterna då det mesta av den gröna omställningen ska gå igenom prövningen.
- Ett förbättrat samråd så att processen blir mer framtung än baktung – alltså att så mycket information som möjligt finns tillgänglig så tidigt som möjligt.
- Få den myndighetsinitierade omprövningen att fungera bättre – idag fungerar systemet inte som det är tänkt.
- Olika former av digitala lösningar som bidrar till en mer transparent och effektivare process.
Men, påpekar Anna Månsson, det är fullt möjligt att redan idag och i rådande system skapa förutsättningar för en smidigare tillståndsprocess.
– Kommunikation är verkligen A och O. Det är oerhört viktigt att som part i processen förstå att alla involverade kommer med olika utgångspunkter. Verksamhetsutövaren måste lyssna till myndigheternas krav samtidigt som myndigheterna måste vara tydliga och hålla sig till en linje. Sen blir det alltid smidigare när så mycket som möjligt finns på bordet tidigt i processen, avslutar Anna Månsson.
