I omställningen till ett klimatneutralt Sverige spelar vätgasen en central roll. Användningsområdet för bränsleceller där vätgas omvandlas till el är i det närmast oändligt.
Vätgas är inte en energikälla i sig utan en energibärare. Det betyder att elöverskott från den förnybara energin, som sol- och vindkraft, kan omvandlas till vätgas och lagras. Det sker vanligtvis genom elektrolys, där vatten spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av el. När efterfrågan på el ökar igen kan vätgasen åter omvandlas till elenergi. För att omvandla vätgasen till el används en bränslecell där en kemisk reaktion gör att man får el, vattenånga och värme.
Bränsleceller kan användas inom en rad olika områden. Bränsleceller kan driva olika typer av fordon som bilar, bussar, tåg, truckar, motorcyklar fartyg och flygplan. Men även exempelvis fastigheter, basstationer, kraftverk och telefon- och elektronikladdare (i mikroskala). Med vätgaslagring kan en fastighet bli helt självförsörjande när det gäller el och värme året runt.
– Det finns mycket som tyder på att vi kommer att behöva dubblera vår elkonsumtion inom tio år, inte minst i takt med att industrin ställer om till fossilfri produktion. Då behövs det dels en snabb utbyggnad av elproduktionen, dels att vi tar vara på det elöverskott som de förnybara energislagen genererar periodvis. Genom att lagra energin i form av vätgas kan vi jämna ut toppar och dalar i elförsörjningen, säger Maria Rovik, avdelningschef inom Elektrifiering och pålitlighet på RISE.
Vätgaslager som spindeln i nätet
Sett till hela energisystemet kan vätgaslager bli något av spindeln i nätet där överskottsenergi från solceller och vindkraftverk lagras och sedan slussas ut där energin behövs, exempelvis till industrier eller tankstationer för olika typer av fordon.
– Fördelarna med vätgastekniken är många. Den är ren, lagringen är energieffektiv och den ger möjlighet att optimera både energi- och transportsystemet, säger Maria Rovik.
Dessutom får en satsning på vätgasteknik positiva samhällsekonomiska effekter eftersom den genererar nya affärer och arbetstillfällen, vilken minskar behovet av import och ökar BNP.
Det är bråttom. Regelverken bör komma på plats snabbt
Nya regelverk behövs
Parallellt med teknikutvecklingen är det viktigt att arbeta med regelverken, betonar Maria Rovik. De regelverk som rör vätgas som finns i dag är i huvudsak utformade för den kemiska industrin, där man länge använt sig av vätgas. Nu krävs nya regelverk, såväl europeiska som nationella och lokala.
– Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kommuner och räddningstjänst är exempel på delar av samhället som måste ha regelverk kring vätgas att förhålla sig till, säger Maria Rovik.
– Det är bråttom. Regelverken bör komma på plats snabbt, betonar hon.
Hos RISE finns erfarenheten och expertisen
RISE har lång erfarenhet av att arbeta med vätgas och bred kompetens på hela området, såväl när det gäller forskning och utveckling, som inom utbildning och rådgivning. Här finns också experter på exempelvis systemnivå och affärsutveckling, vilket gör det möjligt att erbjuda helhetslösningar vid investeringar på området.