Trä & Teknik-mässan 2024

Hej Karin Sandberg, senior forskare inom Träteknik, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Beskriv konceptet bakom Flexibilitetshuset & hur det skiljer sig från traditionella bostadsbyggnader?
- Konceptstudien som utvecklats visar upp en återanvändbar träkonstruktion och flexibel byggnad och som utgår från miljönytta och samverkan i hela den cirkulära värdekedjan. Vi har arbetat med simulerad demontering och återmontage för att ta fram underlag för konstruktion och LCA beräkningar.

Hur möter Flexibilitetshuset de växande behoven av anpassningsbara bostadslösningar?
- Projektet synliggör möjligheter för upphandling och tillverkning av byggnader som är anpassningsbara. Därefter styrs utformning, projektering och dimensionering utefter det, samt vilka ändringsmöjligheter det finns för byggnaden.

Vilka tekniska innovationer har använts för att möjliggöra Flexibilitetshusets flexibilitet?
- På redan befintliga erfarenheter, tidigare projekt, konstruktionslösningar beräkningar och tester. Genom ”fallstudiemetoden” eller simulerad demontage och återmontage har förbättringspotentialer identifierats som har lett till tekniska innovationer. När det gäller att flytta huset är det framförallt taklösningen som har behov av enklare demontage-lösning så att det går att flytta i större enheter. 

Vilka utmaningar & lösningar finns det för Flexibilitetshuset?
- Att tänka igenom en byggnads flera alternativa livscykler i en okänd framtid, har varit en utmaning. Att möta framtida krav för en byggnad som vi inte vet något om har vi löst genom att ta fram tänkbara scenarios som baseras på det vi vet i dag och våra gemensamma erfarenheter. En byggnad består av många olika produkter och komponenter med olika livslängd och vissa ytskikt kommer att skadas vid ett demontage men genom planering idag kan de minimeras i framtiden.

Karin Sandberg ser du på följande seminarier:

Tisdag 3 september 10:00 - 10:20:
Flexibilitetshuset - designat för ändring, påbyggnad och flytt

Onsdag 4 september 15:00 - 15:20:
Återbruk för fasadmaterial – projekt FÅTT

Torsdag 5 september 14:30 - 14:50:
Framtidens design

Hej Magnus U Falk, projektledare på RISE, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Berätta vad den främsta drivkraften varit bakom utvecklingen av nödbostäder och hur skiljer sig dessa bostäder från traditionella lösningar?

- Två perspektiv möts här: Tält och Better Shelter är lätt och snabbt, men funkar inte så bra när det är kallt och kris/krig, och/eller pågår under ett år eller mer. Dessutom behöver Träbyggnadsindustrin extra kunder när få beställer villor i lågkonjunkturen, nödhus är ett möjligt nytt segment.

Vilka utmaningar har ni stött på under processen att utforma och implementera dessa nödbostäder, och hur har ni överkommit dem?

- Det har varit utmanande att hitta fram till de möjliga kunderna så här långt. Men att tillverka 7 test-hus och skicka till Turkiet har inte varit så svårt dock. Här hoppas projektet kunna komma fram till en pilot-leverans under 2024 till tex Ukraina eller Turkiet där det är bistra vintrar och en utdragen kris.

Hur ser ni på potentialen för användningen av trä som material för nödbostäder i framtiden, både ur hållbarhets- och funktionalitetsperspektiv?

- Hållbarhetsmässigt är produkten mycket bra men mer skrymmande i transport än tält. Funktionen går nästan inte att jämföra med tält som saknar golv och isolering eller kan låsa om sig.

Vilka lärdomar har ni dragit från tidigare implementeringar av dessa nödbostäder, och hur påverkar det er fortsatta utveckling och anpassning av konceptet?

- Konceptet kan anpassas i format, isoleringstjocklek, antal fönster och tekniska funktioner. Men att hitta den första kunden som vill köpa dessa ”stora IKEA möbler” som mottagaren själv kan montera ihop och flytta själv då de väger under 60kg per del är utmaningen. Vi fortsätter knacka på dörrar och visade nyss upp Nödbostaden på NordBygg mässan i Stockholm. 

Magnus U Falk ser du på följande seminarie:

Tisdag 3 september 11:00 - 11:20:
Nödbostad i trä för krig och katastrof

Hej Kirsi Jarnerö, forskare på RISE, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Berätta vad de främsta fördelarna med att bygga sjukhus i trä jämfört med traditionella material?
- Första fokus är att minska CO2 belastningen från stomme som är hög med dagens betongstommar. Vi har inget primärt fokus på välbefinnande i projektet.

Vilka tekniska utmaningar har ni stött på vid konstruktionen av komplexa byggnader som sjukhus i trä, och hur har ni löst dem för att säkerställa både hållbarhet och funktionalitet?
- Vi är halvvägs in i projektet och har inga resultat än. Det är mycket höga krav på sjukhus avseende brand, vibrationer, ljud etc så det finns många utmaningar att lösa under projektet. Vi har alla kompetenserna i projektet för att kartlägga var de tekniska gränserna finns i relation till krav som gäller.

Hur påverkar användningen av trä som huvudmaterial för sjukhuskonstruktioner miljön och klimatet jämfört med andra material, och hur tar ni hänsyn till dessa faktorer i era projekt?
- Vi vill sänka CO2 avtrycket från stomme som har en mycket hög andel av totala CO2 avtrycket för ett sjukhus. Även konstruktion av ytter- och innerväggar är med i scoopet där vår LCA expert bidrar.

Kan du dela med dig av några framgångsrika exempel på tidigare byggprojekt där trä använts för att konstruera sjukhus eller andra komplexa byggnader, och vilka lärdomar har ni dragit från dessa erfarenheter inför framtida projekt?
- Det finns nästan inga sjukhusbyggnader med stomme i trä i världen! Vi benschmarkar med ett psykriatri-sjukhus med trästomme i Wales. En projektering i Tûbingen i Tyskland med 50% trävåningar har vi utbyte med. Men inte minst Karlstads sjukhus som projekterar mottagningsbyggnaden med trästomme. Generell lärdom kan jag säga att det är många utmaningar att lösa.
 

Kirsi Jarnerö ser du på följande seminarie:

Tisdag 3 september 12:00 - 12:20:
Sjukhus i trä - hur bygger man komplexa byggnader i trä

Hej Viktor Norbäck, forsknings- & utvecklingsingenjör på RISE, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Vilka är de mest betydande tekniska och designutmaningarna vid konstruktionen av så pass höga vindkraftstorn i laminerat trä, och hur har ni arbetat med att övervinna dem?
- Jag är involverad i forskning på den förbandsteknik som Modvion använder för att sätta ihop de modulära delarna som utgör tornet. Skarvarna mellan torndelarna är en kritisk punkt i konstruktionen och genom att utveckla dessa går det att bygga högre med en mindre torntjocklek.

Hur förhåller sig hållbarheten och livslängden för modulära vindkraftstorn i laminerat trä jämfört med traditionella ståltorn, och vilka faktorer påverkar denna jämförelse?
- Trä designat på rätt sätt och som hålls torrt kan ingå i en bärande konstruktion över lång tid. För ett vindkraftverk finns dock dynamiska laster som utmattar materialet över tid. Vi har genomfört utmattningsprovning av Modvions förband i vårt lab i Borås för att det ska gå att designa tornet för den livslängd som krävs.   

Modvion utför fältlimning för att sammanfoga tornets väggmoduler på byggarbetsplats. Har du några tankar kring det?
- RISE medverkar i projektet “Stuck in the middle with you” där vi tillsammans med Modvion och Henkel tar fram metoder för att utveckla limningarna som görs on-site. Limmade förband visar sig vara både starka och styva jämfört med att använda stålförbindare och behöver heller inte underhållas.

Viktor Norbäck ser du på följande seminarie:

Fredag 6 september 13:00 - 13:20
Modulära vindkraftstorn i laminerat trä snart 150 meter höga

Hej, Irina Martynyuk, forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Kan du berätta vad som definierar en "hållbar grundläggning" och varför arbetar ni med den i ”Hållbara grundläggningar för industriellt tillverkade trähus” projektet?
- I projektet definierar vi en "hållbar grundläggning" främst som en grundläggning med låg CO2 utsläpp, med betydande aspekter som lång livslängd, biobaserade material och cirkularitet. Grundläggningen kan stå för 25–30% av totala CO2 utsläppen för flerbostadshus och 30–40% för en nyproducerad villa med trästomme. Det finns en stor potential att sänka CO2 utsläpp genom att arbeta med grundläggningar.

Vilka innovativa och hållbara tekniker finns det idag?
- Vi tittar på en bred variation av olika lösningar där man byter den konventionella grundläggningen mot ett alternativ med lägre klimatpåverkan. T.ex. kan trägrundläggningar spara upp till 50-60% av CO2 utsläpp i jämförelse med traditionell grundläggning. Tekniken går ut på att byta betong och stålarmering mot KL-trä som bärande element.

Vilka svårigheter och möjligheter finns det för hållbara grundläggningar. Hur hanterar man dem?
-  Fuktskador och bärighet i trä, är de största utmaningarna. Förebyggande och hantering av dessa undersöker vi i projektet och vill ge en opartisk utvärdering och förbättringsförslag. Vi arbetar bland annat med beräkningsstöd. Vi tittar på kvalitetssäkring och genomför både labbtester och mätningar i fysiska hus. Hållbara grundläggningar ska vara trygga och säkra att använda under en lång tid och ska kunna lätt implementeras i modernt industriellt träbyggande. Fördelarna är förstås låg klimat-och miljöpåverkan och snabbt montage på bara några dagar och möjlighet till återbruk.

Kan du nämna några exempel på projekt med hållbara trägrundläggningar?
- Villa Klivet och Villa Zero är två exempel där vi monitorerar med sensorer hur grundläggningar presterar. Hittills, två år efter montering av husen, ser resultaten lovande ut. Trä är känsligt för fukt om det hanteras på ett fel sätt. En av de viktigaste lärdomarna är att vara noga vid montering av trägrunder så att man inte bygger in fukt som kan orsaka fuktskador.

Irina Martynyuk ser du på följande seminarie:

Tisdag 3 september 15:30 - 15:50

I grunden hållbara trähus

Hej, Thorbjörn Gustavsson,projektledare på RISE, samt en av talarna som medverkar på Trä & Teknik-mässan. Kan du berätta på vilket sätt 'Handboken för fuktsäker trähusproduktion' har för roll när det gäller att säkerställa både hållbarheten och kvaliteten hos trähus, och hur har den påverkat branschens praxis och standarder?
- Det finns en tydlig koppling mellan byggkvalitet och de tre hållbarhetsaspekterna, inte minst klimat- och miljöaspekten. För byggkvalitén är montaget på byggplatsen extra viktig. Ett misslyckande där kan leda till att helt nyproducerade material och konstruktioner måste bytas ut och renoveras redan innan byggnaden är klar. Det leder till slöseri med resurser som orsakar extra klimat- och miljöpåverkan. Vår förhoppning är att handboken skall medverka till färre fuktrelaterade skador genom att stötta branschen i fuktsäkerhetsarbetet i produktion.

Kan du dela med dig av några grundläggande principer eller riktlinjer som betonas i handboken för att minimera risken för fuktrelaterade problem i trähusproduktionen?
- Grundläggande för ett fuktsäkert montage är god produktionsplanering. Principiellt kan man säga att man har två vägar att gå. Antingen bygger man snabbt när solen skiner eller så vill man även kunna bygga när det regnar och då krävs lösningar för att hantera nederbörden. Behovet av hur omfattande väderskyddslösningar som krävs är direkt kopplat till dels möjligheten att undvika nederbörd, dels konsekvensen av nederbörd.

Hur anpassningsbar är handboken för olika klimat- och geografiska förhållanden, och hur tar den hänsyn till lokala byggföreskrifter och traditioner?
- Nederbörd under produktion är en av de största riskfaktorerna ur fuktsäkerhetssynpunkt att hantera och en av de viktigaste utgångspunkterna i handbokens vägledning. Geografiska förhållanden påverkar bl.a. logistiken kring bygget och är därmed också en viktig faktor som lyfts i flera råd kopplat till t.ex. produktionsplanering.    

Vilka utmaningar har ni mött under processen att utveckla och implementera handboken, och hur har ni arbetat med att övervinna dessa för att säkerställa att den uppfyller branschens behov och förväntningar?
- Fuktskador och fuktsäkerhetsfrågor är något som engagerar och en utmaning kopplat till det är att det finns mycket åsikter och olika uppfattningar som innebär vissa utmaningar. Det finns flera förklaringar till att det är så (bl.a. regelverkens utformning och kunskapsläget) och det är också det som är en av bakgrunderna till att handboken tagits fram som ett försök att samla branschen i frågeställningar kring fuktfrågor i produktion och skapa samsyn. En annan utmaning har varit att formulera de handfasta och konkreta råd som målgruppen (byggplatsen) efterfrågar. Det beror bl.a. på att det finns så många olika sätta att bygga på och förutsättningarna kan variera så mycket mellan olika byggprojekt. Därför är det i vissa fall svårt att landa i konkreta och praktiska råd på hur saker kan lösas.  

Thorbjörn Gustavsson ser du på följande seminarie:

Onsdag 4 september 11:00 - 11:50

Handbok för fuktsäker trähusproduktion