När Fristads ville utveckla en hållbar kollektion frågade de sig hur de skulle kunna bevisa att kläderna verkligen var hållbara. Svaret var att ta fram en miljödeklaration för varje plagg, och regelverk för detta. Tillsammans med RISE har Fristads tagit fram det första regelverket för hur man baserat på klädernas hela livscykel ska beräkna deras miljöpåverkan.
En t-shirt, en fleecejacka, en arbetsbyxa och en arbetsjacka. Det är de fyra utvalda plaggen ur Fristads Green Collection där vi nu faktiskt vet hur mycket de påverkar miljö.
– Vi fick i uppdrag att ta fram en hållbar kollektion, säger Lisa Rosengren, Head of R&D Raw Materials på Fristads. Vi tänkte mycket på hur vi skulle ta oss an detta. Det pratas om hållbara plagg i vår bransch, men hur ska vi veta om plaggen faktiskt är hållbara eller inte? Det räcker inte att bara använda sig av hållbara fibrer.
Lisa tog kontakt med Sandra Roos, (tidigare) forskare på RISE, som föreslog att Fristads skulle utgå från ISO 14025, den internationella standarden för miljödeklaration av produkter som baseras på livscykelanalys. Genom att använda sig av en miljödeklaration, EPD, går det att bevisa att plaggen är hållbara.
– Men för att det ska gå att utfärda en miljödeklaration måste det finnas ett regelverk för varje produktkategori så att man räknar på samma sätt. Annars går det ju inte att jämföra resultaten, förklarar Sandra Roos.
Först i världen
Regelverket kallas PCR (Product Category Rules) och Fristads Borås var alltså först i världen med att skapa en PCR för klädesplagg. Att skapa en PCR innebär att bestämma vilka processer i produktionskedjan som ska tas med i beräkningen. För kläder handlar det om odling av till exempel bomull eller lin, spinning av garn, vävning, färgning och sömnad.
Men att ha kunskap om plaggets hela livscykel kräver också att tillverkningsföretaget har bra koll på alla underleverantörer.
– För oss handlade mycket av arbetet om att få med våra underleverantörer på den här resan, förklarar Lisa Rosengren. Vi har ett tätt och väldigt bra samarbete med våra underleverantörer, men eftersom ingen satt upp ett regelverk för klädesplagg tidigare behövde vi vara tydliga med vilken typ av information vi behövde. I slutändan har alla våra underleverantörer varit väldigt positiva till det här initiativet.
Baserat på FN:s klimatpanel
Metoderna och systemgränserna som användes i projektet hämtades från bland annat FN:s klimatpanel IPCC, även de en viktig faktor för att alla intresserade ska veta hur jämförelsetalen är uträknade att de uppfyller ISO-standarder.
Talen som köpare i framtiden kommer att kunna jämföra beskriver till exempel koldioxidutsläppen under plaggets livscykel, mängden vatten som krävts samt mängden syreförbrukande ämnen (exempelvis gödsel) som använts.
– Även om EU bara kommer att kräva miljödeklaration enligt ISO 14025 (den så kallade PEF, Product Environmental Footprint) vid till exempel offentlig upphandling så hoppas jag förstås att värdena även kommer att finnas i butiker. En del företag säljer ju både till offentlig sektor och privatpersoner, säger Sandra Roos.
För enligt henne behövs det mycket mer fakta för att konsumenter ska kunna göra miljösmarta klädval:
– Ja, i dag gör företag en massa gröna påståenden om sina produkter helt utan grund. Det mesta som kommuniceras saknar faktiskt relevans.
Även FN har tagit initiativ för att minska kläd- och modeindustrierna miljöpåverkan. Genom Fashion Industry Charter for Climate Action som lanserades i december 2018 vill man minska utsläppen med 30 procent till 2030 och 2050 ska inga nettoutsläpp alla ske.
– Många företag har skrivit på uppropet. Men det blir ju svårt att nå målen om man inte vet hur man ska mäta effekten av sitt hållbarhetsarbete. Men det kan man faktiskt göra nu, säger Sandra Roos.
Helt nya arbetssätt på Fristads
Arbetet med den hållbara kollektionen har påverkat hela Fristads arbetssätt.
– Vi tänker på ett hela annat sätt nu när vi tar fram ett plagg, säger Lisa Rosengren. Vi har fått ett fantastiskt verktyg som låter oss se hur hållbart ett plagg kan bli.
Under projektet bytte Fristads ut konventionell bomull och konventionella färger mot ekologiska alternativ. Till fleecen används återvunnen polyester från petflaskor med deklarerad bakgrund. Vidare fick kläderna renare design med färre detaljer. Något som spar sömnadstid och därmed energi.
– Det som påverkar mest vid tillverkning i många asiatiska länder är faktiskt el till maskiner och energi för uppvärmning, eftersom så gott som all energi tas från fossila källor, oftast kol, säger Sandra Roos.
Ytterligare tecken på hur grundligt Fristads gått tillväga i processen med att ta fram den hållbara kollektionen visar sig i förpackningen av plaggen. Istället för att packa varje plagg i en egen plastpåse används vikteknik som gör att plaggen tar mindre plats vid frakt.
– Vi militärviker, skrattar Lisa Rosengren.
Förberett för återvinning
Miljödeklarationen täcker än så länge produktionen, men plaggen från Fristads är förberedda för att kunna deklareras för återvinning också, men här är inte marknaden redo än.
– Vi har till exempel en knapp som skruvas fast, för att enkelt kunna tas loss så att metallen separeras vid återvinning, säger Lisa Rosengren.
Fristads har fått mycket uppmärksamhet för kollektionen, och Lisa Rosengren hoppas att initiativet ska göra avtryck i branschen:
Jag hoppas att många tar efter så att vi kan skapa miljöpåverkan på riktigt, avslutar hon.
