Kontaktperson
Gerhard Scheepers
Forskare
Kontakta GerhardHögupplöst vedkarakterisering utförs oftast inom träförädling och genetiska studier i samarbete med forskare från akademin eller forskningsinstitut. Proverna som analyseras är oftast borrkärnor eller trissor från fält- eller växthusförsök.
Dessa studier kräver användningen av utrustning som kan mäta vedegenskaper i hög upplösning från märg till bark. I vår grupp använder vi en kombination av kunskaper om mätteknik, trä, dataanalys och modellering för att beskriva de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos vedprover. Oftast används två olika mättekniker för att ta fram informationen: SilviScan och avbildande nära-infrarött (NIR).
SilviScan
SilviScan mäter fysikaliska egenskaper hos vedprover och. består av tre mätstationer: ett mikroskop (cellscanner), en röntgendensitometer, och en röntgendiffraktometer. Tillsammans kan dessa mätstationer användas för att studera till exempel celldiametrar, cellväggtjocklek, mikrofibrillvinkeln, vedstyvhet och densitetsprofiler från märg till bark. Densitetsprofilen mäts i upp till 25 µm upplösning och används för att identifiera årsringar samt tillåter kvantifiering av mängden sommar- och vårved
Avbildande NIR
För att beskriva den kemiska sammanställningen av veden används en linjespektrometer i NIR-ljusvåglängdsområdet (900–2500 nm) för att skanna hela prover, i kombination med kemiska analyser av delar av de skannade proverna. Genom att kombinera dessa datakällor kan modeller tas fram som gör det möjligt att se fördelningen av olika ämnen (till exempel kolhydrater eller lignin) i materialet. På liknande sätt har SilviScan-data kunnat användas som referensinformation för modeller så att även fördelningen av de fysikaliska egenskaperna, såsom densitet och mikrofibrillvinkel, kunnat beskrivas utifrån NIR-spektra. Instrumentet kan enkelt anpassas till att avbilda prover av olika storlekar, till exempel större trissor och små växthusprover, där man för de mindre proverna kan nå en upplösning om 30 µm2.
Mätdata från laboratoriet används i flera typer av projekt. Ett exempel är framtagande av modeller för prediktion av ved- och fiberegenskaper i träd och stockar. I andra projekt har de fundamentala fiberegenskapernas effekt på pappersmassan samt pappersark studerats. Data från instrumenten har också nyttjats i flertal avslutande och pågående växtförädlingsprojekt där målen bland annat är att tolka genetikens effekt på ved- och fiberegenskaper inklusive vedkemin.