Biogen kolinlagring - material och processer

Industri och samhälle står inför stora utmaningar när vi ska ställa om till fossilfria och recirkulerade material och produkter enligt klimatmål i linje med vad vetenskapen säger krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5˚C. En stor del av arbetet består i att minska utsläpp så mycket som möjligt och parallellt öka mängden biogent kol som byggs in i material och processer. Olika material och processer bidrar till varierande grad av permanens hos kolkällan. Valet av biogen kolsänka påverkar det omkringliggande ekosystemet på olika sätt. Flera metoder används redan, som träbyggande, medan vissa bara har börjat utvecklats i Sverige, som biokol till skogsplantor.

 Intresset för att bygga olika konstruktioner i trä har ökat snabbt, både nationellt och internationellt. En livslängd på minst 100 år finns ofta med vid planering av träbyggnader, men i Sverige finns gott om exempel på träbyggnader som är betydligt äldre än så. Regeringen avser att främja ett ökat träbyggande för att minska klimatpåverkan och sårbarhet. Den goda råvarutillgång av trä från ett flertal aktörer är viktiga delar i omställningen. Krav på klimatdeklaration av byggnader börjar gälla från 1 januari 2022, med syfte att minska klimatpåverkan genom val av byggmaterial, minska energiåtgång vid tillverkning, öka återbruk och återvinning. I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på nästan 15% och intresset fortsätter att öka. I dagsläget bränns byggrester ofta under produktionen och vid demolering, även om det skulle kunna pyrolyseras för att även fortsatt lagra in koldioxid.

RISE erbjuder forskningssamarbete för att utveckla livscykelanalyser som belyser möjligheten för ökad hållbarhet genom en up-cykling till biokol från trähusens restflöden. Vi tar även emot uppdrag från företag som vill utveckla byggandet mot högre hållbarhet. 

Användning av biokol som metod för kolinlagring pekas ut som den teknik som har störst realiserbar potential att bidra till negativa utsläpp i Sverige i mitten av detta sekel enligt Regeringen. Olika råvaror lagrar in olika mängd kol baserat på sammansättning. Kärnved har högt kolinnehåll vilket ger ett högt kolinnehåll i biokol efter pyrolys. Restströmmar från reningsverk eller djurgödsel ger ett lågt kolinnehåll efter pyrolys, men ger ändå upphov till långlivade kolsänkor. Flispannor som används för fjärrvärme skulle kunna omvandlas till pyrolyspannor och om kolet används som jordförbättring ger processen upphov till negativa utsläpp. RISE tillhandahåller expertis i LCA för pyrolys av olika råvaror och beräkning av kolinlagringspotential.