Kontakt
Det internationella måttenhetssystemet SI
SI (Système International d'Unités), ofta kallat SI-systemet, är en grundval för det moderna samhället och en förutsättning för naturvetenskap, teknikutveckling och internationell handel.
Som Nationellt Metrologiskt Institut ansvarar RISE genom våra riksmätplatser för de centrala storheterna inom SI-systemet.
SI-enheterna
SI är uppbyggt av sju grundenheter, ett stort antal härledda enheter och en samling prefix.
Meter
Enheten för längd.
Beteckning: m
Kelvin
Enheten för termodynamisk temperatur.
Beteckning: K
Andra enheter
Alla andra SI-enheter kan härledas från de sju grundenheterna genom enkel multiplikation och division. Vissa härledda enheter har särskilda namn, till exempel hertz för frekvens, newton för kraft, pascal för tryck och joule för energi. Andra enheter har inte egna namn utan benämns utifrån de ingående enheterna, till exempel meter per sekund (m/s) för hastighet och kilogram per kubikmeter (kg/m3) för densitet.
Fler riksmätplatser:
Definieras av naturkonstanter
Vad är ett kilogram? Vad är en meter? Historiskt definierades måttenheter utifrån artefakter, fysiska objekt. Metern definierades som avståndet mellan två streck på en metallstav och kilogrammet som den internationella kilogramprototypen (en metallcylinder av platina och iridium). Alla mätningar spårades tillbaka till dessa fysiska objekt som förvarades hos Internationella Byrån för Mått och Vikt i Paris (BIPM). Detta innebar att enhetens definition också var dess realisation. Ordet realisera betyder förverkliga eller genomföra. I metrologiska sammanhang innebär det att utifrån en enhets definition förverkliga enheten i den verkliga världen. Ett kilogram var per definition den internationella kilogramprototypen och ett kilogram i verkligheten var metallcylindern den internationella kilogramprototypen.
Ett av problemen med att använda artefakter är att fysiska föremål kan ändras och påverkas, till exempel genom felaktig hantering, luftföroreningar eller stöld. Under åren har därför alla enheter definierats om baserat på naturkonstanter. Kilogrammet var sist ut och sedan 2019 utgår hela SI från naturkonstanter. Det innebär att definitionen av en enhet är oberoende av realisationen. För respektive enhet finns sedan så kallade mises en pratique, det vill säga godkända metoder för hur enheterna kan realiseras utifrån definitionerna. Kilogrammet definieras numera utifrån Plancks konstant och Kibblevågen är en mises en pratique för att realisera kilogrammet. Det här har fördelen att nya och bättre metoder för att realisera enheterna kan utvecklas i framtiden utan att definitionerna av enheterna behöver ändras.
Arbetet med att knyta måttenheterna till naturkonstanter har inom flera områden uppmärksammats med Nobelpris, vilket visar på områdets forskningshöjd men också den vikt man internationellt lägger på att ha ett enhetligt och robust måttenhetssystem.
Läs mer om naturkonstanterna som definierar SI hos BIPM (på engelska).
Mer information
Vill du få nyheter, goda exempel och information om kommande event och utbildningar inom kvalitetssäkrad mätteknik? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.