Bättre kravställning och hållbarhet i markanvisningsprocesser

Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för hållbar kravställning i markanvisningsprocessen och på så sätt ge konkreta verktyg för bland annat en hållbar och jämlikt gestaltad livsmiljö samt hållbara material- och resursflöden.

Många tjänstepersoner kämpar med bristande vägledning i markanvisningstävlingar, vilket försvårar att nå hållbarhetsmålen samt locka byggaktörer till svaga bostadsmarknader. Det saknas gemensamma standarder, arbetet görs manuellt och varje kommun har sina egna processer. Bedömningar och erfarenhetsutbyte delas inte mellan kommuner, vilket leder till kostnader och svårigheter att förstå kommunernas intentioner på grund av brist på gemensamt språk.

Enligt uppskattningar är den totala kostnaden för alla förslag som inte når framgång 1–1,5 miljarder kr/år. Det är ett stort förgävesarbete för byggaktörer som i slutändan påverkar vilken produkt som levereras när man väl får mark men även hur mycket man kan betala för kommunens mark. I slutändan bekostas dessa förgäveskostnader av slutanvändarna, hyresgästerna eller bostadsköparna, eller genom mindre innovativt byggande.

Kommunerna har, till skillnad från vid köp av varor och tjänster, ett stort handlingsutrymme vid markanvisningar. I markanvisningar kan kommunen tidigt förhandla om sådant som inte går att påverka i samma utsträckning i detaljplaneprocessen. Det kan vara krav på hållbara material, max CO2-utsläpp, påverkan på biologisk mångfald, samt anpassning till mänskliga och samhälleliga värden.

Mindre byråkrati i markanvisningar genom ny standard

Vi tror att en tydligare kravställning i markanvisningar skulle effektivisera processen samt öka möjligheten att nå de olika hållbarhetsmål och modeller som är relevanta i slutändan och ge tydliga kriterier som kan värderas och följas upp. Därför kommer projektet ta fram ny gemensam Standard för Strategisk Kravställning (SFSK) genom en iterativ workshopbaserad process med projektets parter.

För att säkerställa att standarden lever vidare efter projektets slut kommer det andra året av projektet att vigas åt att befästa arbetsformer som långsiktigt kan se till att den hålls uppdaterad och administreras på ett öppet och transparent sätt. En central del är att tillsammans med berörda aktörer hitta den bästa formen för detta. Projektplanen innefattar följande punkter:

• Identifiera problemställningarna i en serie workshops med behovsägarna och experter för att gemensamt arbeta fram lösningar.
• Testa och validera de framtagna lösningarna i verkliga markanvisningar och återkoppla till arbetsgruppen.
• Fram till sommaren 2024, utveckla en första version av standarden, sjösätta den och följ upp dess självständighet efter ett år.
• Förankra en organisationsform för framtida förvaltning av standarden. Validera och fortsätta att utveckla standarden och organisationsformen under resten av projekttiden.

Förväntade effekter

En gemensam Standard för Strategisk Kravställning skulle kunna gynna kommuner och branschens aktörer på flera sätt. Det kan ge konkret stöd till kommunala tjänstepersoner, underlätta digitalisering och uppföljning, främja hållbarhet och klimatomställning, locka till sig fler aktörer, och skapa möjligheter för nya digitala affärsmodeller. Detta kan bidra till en mer effektiv och hållbar samhällsbyggnadsprocess som gynnar alla. För exploatörer blir det mindre tidskrävande och kostsamt att delta i markanvisningsprocesser vilket ger möjlighet att lägga mer energi på varje plats unika förutsättningar och fokusera å att öka kvaliteten i varje enskilt projekt.

Webbinarium: Hållbara markanvisningar - Krav & Kriterier

Se vårt webinar om Hållbara markanvisningar från den 5 juni med bland annat Alexander Gösta, Julia Malmsten, Emmy Olofsson och Niklas Thidevall från RISE.

Webbinarium Hållbara Markanvisningar - fortsättning & förvaltning 30 oktober 2024

Vem ska ta hand om den vägledning som projektet tar fram? Hur blir den öppen och kommer alla kommuner till gagn?