Normkreativ krisberedskap

Under kriser kan uppfyllandet av dagliga behov bli utmaningar, sociala funktioner och infrastrukturer kan upphöra att fungera och vardagliga relationer och kommunikationsmedel kommer troligen att störas ut. Detta gör det svårt att svara på och förbereda inför kriser.

Innan Covid-19-utbrottet rapporterade en undersökning av Sveriges civila beredskapsbyrå (MSB) att nästan hälften av den svenska befolkningen inte har gjort några förberedelser för att hantera krissituationer som t.ex. långvariga strömavbrott (MSB, 2015). Tidigare forskning visar att krisberedskap och uppskattning av förmågan att svara varierar mycket mellan könen, men också att krissituationer både utmanar och stärker normativa könsroller (MSB1204, MSB834).

Mot denna bakgrund inleddes ett pilotprojekt hösten 2019. Syftet var att utveckla metoder för att främja dialog mellan kommuner, civilsamhällesorganisationer och medborgare om deras behov av och tillgång till information i en krissituation, i detta fall ett strömavbrott. Projektet resulterade i ett scenariobaserat dialogverktyg som designades tillsammans med en civilsamhällsorganisation, en kommun och medborgare som syftade till att:

- främja en dialog mellan kommuner, civilsamhällesorganisationer och medborgare om informationsbehov och tillgång under strömavbrott,
- öka medvetenheten om var ytterligare dialog behövs och var det redan finns möjligheter att komma åt och använda information,
- kartlägga medborgarnas lokala och sociala nätverk och tillgång till noder för viktig information.

Pilotprojektet genomfördes före Covid-19-utbrottet. Istället för att förbereda sig för en potentiell krissituation, måste människor idag lära sig att leva i en kris och svara på den. För att anpassa sig till denna nya verklighet kommer projektet att fokusera på att utforska och utveckla metoder för att stödja krisberedskap före och under pandemier. Detta ändrar utgångspunkten för detta projekt och användningen av det scenariobaserade dialogverktyget som utvecklades för en annan typ av krissituation.

Metoden kommer således att omformas och anpassas till denna nya situation. Det förväntade resultatet av projektet är en metod som skapar förutsättningar för människor att få en personlig och praktisk erfarenhet av vad det kan betyda att vara i en kris. Resultatet av att använda metoden är en ökad förståelse för människors krisberedskap och en krisplan baserad på människors individuella behov, vardagliga upplevelser och livssituationer.