Rötrest från biogasproduktion – värdefull växtnäring i ekologisk odlin

Ekologisk produktion har en vision om att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. För att uppnå visionen vägleds ekologisk produktion av ett antal principer. En är att hushålla med ändliga resurser och minska miljöpåverkan genom effektivare kretslopp av växtnäring. Bristen på ekologiskt certifierade gödselmedel har varit påtaglig och hotar växtnäringsförsörjningen på ekologiska växtodlingsgårdar utan tillgång till stallgödsel. Samtidigt står ekologisk produktion inför utmaningen att nå högre och stabilare produktionsnivåer samt ökad produktivitet.

Att bygga intensifieringen på ökad införsel av växtnäring via konventionell stallgödsel och samhällets organiska restprodukter har sina risker vad gäller mervärden med ekologisk produktion samt konsumenternas förtroende för ekologisk mat. Vi vill istället undersöka intensifieringspotentialen inom ekologisk produktion. Gårdsbaserad biogas produktion framhålls ofta som en resurseffektiv metod att producera bioenergi på och få ett gödselmedel, rötresten, med kväve i en form som kan utnyttjas effektivt. Det framhålls också som en metod för att bättre fördela växtnäring mellan djur- och växtodlingsgårdar. Det finns dock lite kunskap om gårdsbaserad biogasproduktion och om växtnäringsutnyttjandet blir högre. I verkligheten påverkas utnyttjandet av hur växtnäringen hanteras på gården, vilket får konsekvenser för miljön samt för gårdens ekonomi och produktivitet.

Därför vill vi identifiera och analysera detta på 4 olika ekologiska gårdar med biogasproduktion och användning av rötrest. Det saknas dock kunskap om vilka mervärden som har betydelse för lantbruksföretaget samt hur dessa värderas av lantbrukaren. Det är svårt att odlingstekniskt få ett högt kväveutnyttjande i växtodlingen vid användning av fastgödsel eller gröngödsel från vallgröda, vilket minskar skördenivån. I teorin skulle kväveutnyttjandet i dessa organiska material kunna öka vid rötning, som ger en flytande rötrest med hög andel växttillgängligt kväve. Ett flytande gödselmedel kan också doseras och spridas med precisionsteknik i växtodlingen. Rötresten har dock pH 8 vilket ökar risken för ammoniakförluster vid hanteringen, jämfört med stallgödsel och vallgröda. Hur rötresten hanteras i praktiken och vilka konsekvenserna är för miljön vet vi inte. I detta projekt vill vi därför undersöka olika möjligheter i ekologisk produktion att öka energieffektiviteten, utnyttjandet av växtnäring och förbättra gårdens ekonomi genom att röta fastgödsel eller vallgröda i gårdsbaserad biogasproduktion för att uppnå ett hållbart lantbruk.