Sol Vind Policy Innovation Lab - SVPI Lab

För en framtida fossilfri elproduktion för en hållbar elförsörjning behöver hela värdekedjan inom förnybar energi bli hållbar. Forskningsmedel har satsats på utveckling av förnybar energi inom vind och sol, däremot finns det kunskapsluckor inom hantering av dessa energikällor efter deras tekniska livslängd. Detta fastställdes i RiR 2023:11, och slutsatsen var att det saknas underlag för att utveckla lämpliga styrmedel, och mer resurser behövs för att bygga upp ett fungerade avfallssystem för dessa strukturer. Granskningen av hur blad och solcellspaneler hanteras i dagens system visar på stora brister i existerande lagstiftning.

Uttjänta blad slutar sitt liv i energiåtervinning via förbränning eller på deponi, trots att detta står i kontrast till intentionen bakom existerande lagstiftning. Idag klassas blad (som inte är farligt avfall) som bygg- och rivningsavfall. Då lagstiftningen nyligen skärpts med insamlings- och sorteringskrav för återvinning borde det vara möjligt att förhindra att blad går till förbränning och/eller deponi. Det råder samtidigt deponiförbud för produkter med mer än 10 procent organiskt material. Då bladen innehåller ca 30 procent plast innebär det att de egentligen inte får deponeras i Sverige.

Då installation av vindkraft tog fart under 1990-talet och med en förväntad livslängd på 20–25 år förväntas volymen vindturbinblad som avvecklas öka kraftigt från år 2030. Därför finns ett stort behov av nya resurseffektiva lösningar inom avfallshierarkin. Då deponi och förbränning idag har en relativt låg kostnad (2–4 tkr/ton) har nyare lösningar för materialåtervinning svårt att konkurrera. För att stimulera denna värdekedja behövs nya styrmedel och incitament för att möjliggöra för aktörer med en mer hållbar materialåtervinning av uttjänta blad.

Solcellspaneler avvecklas ännu i låga volymer (17 ton under 2021). Efter år 2045 väntas dock en kraftig ökning p.g.a. dagens ökande utbyggnadstakt, och panelernas tekniska livslängd. Panelerna faller under producentansvar för insamling av el-utrustning (WEEE-direktivet ) och behandlas tillsammans med annat el-avfall. Metaller (aluminium, silver, koppar) och till viss del plast har materialåtervunnits men kisel och glas som är solcellspanelernas huvudkomponenter går inte att återvinna i dagens återvinningssystem. Det råder, enligt vad som framkommer i RiR 2023:11, dock en otydlighet i dagens lagstiftning huruvida alla solcellspaneler omfattas av producentansvaret för el-utrustning eller inte (storskaliga fasta installationer är undantagna). Detta medför att större företagsanläggningar och stora solcellsparker riskerar att falla utanför regelverket. Dessa tvetydigheter behöver beaktas och hanteras i ljuset av den tekniska utvecklingen och styrmedel bör anpassas till de stora väntande avfallsvolymerna. IEA PVPS Task 12 har också publicerat statusrapporter för återvinning av solcellspaneler i olika länder och bedömt att cirkulära åtgärder som reparation är miljömässigt fördelaktiga men ekonomiskt svårare att motivera med dagens typiska marknadsförutsättningar. Riktade policyändringar skulle kunna förbättra förutsättningarna för sådana resurseffektiva åtgärder.

För att säkerställa ett framtida cirkulärt omhändertagande och förhindra förbränning och deponi av vindturbinblad och solcellspaneler finns ett stort behov av att påverka framtida styrmedel och policys mot en cirkulär hantering. Hur dagens blad och solcellspaneler hanteras är detaljerat beskrivet i RiR 2023:11. Detta projekt bidrar därför till dessa områden: 

1. Kunskap, kompetens och lösningar för att förbättra elsystemets ekologiska hållbarhet och resurseffektivitet. Resurseffektiva lösningar för cirkulär hantering av blad och solcellspaneler behöver utvecklas för att stimulera nya aktörer till att utveckla system för materialåtervinning samt att förhindra felaktig hantering av avfallet 

2. Kunskap om hur cirkulära flöden kan bidra till ett hållbart elsystem har ökat. Tekniskt godkända nedmonterade blad och solcellspaneler kan ingå i återanvändningsloopar och därmed bidra till ökad cirkularitet. Eftersom det saknas tillräckliga incitament och styrmedel väljs den idag enklaste och minst kostsamma lösningen, dvs förbränning och deponi. 

3. Kostnader och resurseffektivitet under ett kraftverks hela livscykel, anpassning av regelverk, samt återvinning. Dagens regelverk för hantering av vindturbinblad och solcellspaneler har granskats i RiR 2023:11. De konstaterar att brister finns i styrningen; därför måste dagens styrmedel utvecklas för att stimulera etablering av en cirkulär återvinning av vindturbinblad och solcellspaneler. 

Genom att utveckla ny kompetens inom cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, bidrar vi till stärkt konkurrenskraft inom elsektorn vilket kommer kunna bidra till att nya innovativa cirkulära hanteringslösningar utvecklas, vilket i förlängningen kan leda till att Sverige kan bli ett föregångsland inom EU.