Kontaktperson
Anna Jansson
Forskare
Kontakta AnnaMed FTIR spektroskopi kan man analysera många olika ämnen förutsatt att de har molekylstrukturer som interagerar med infrarött ljus i vågtalsområdet 400-4000 cm-1 (eller 2,5-25 mikrometer). De flesta polymerer har ett specifikt spektrum, som kan liknas vid ett fingeravtryck för materialet.
Med FTIR teknik kan man bestämma kemisk struktur i ett okänt prov, t ex plast, lack eller textil genom att jämföra provets spektrum med ett referensspektrum. Det kan ibland vara svårt att tolka spektrum eftersom plaster ofta innehåller många olika tillsatser som påverkar spektrumens utseende. Därför kombinerar vi ofta FTIR-analyser med DSC (Differential Scanning Calorimetry) där vi kan mäta exempelvis provets smältpunkt.
Med hjälp av FTIR-teknik kan man också följa kemiska reaktioner i ett prov, det kan till exempel vara nedbrytning av plasten där syreinnehållande nedbrytningsprodukter med ett karaktäristiskt absorptionsband växer fram eller vid polymerisation där absorptionsbandet från reaktanter förvinner.
De instrument vi använder är utrustade med mikroskop vilket gör att man kan fokusera IR ljuset på små regioner i ett prov t ex föroreningar och ta reda på vad de består av. Analys av tvärsnitt på 5 mikrometer är möjligt.
IR spektroskopi utnyttjar att molekylers vibrationer växelverkar och absorberar eller transmitterar IR-ljuset vid vissa resonansfrekvenser som är specifika för olika kemiska bindningar.
Tekniken kan användas för fasta prover såväl som vätskor och gaser. Vi analyserar oftast plastprover i fast form. Man kan antingen pressa tunn film av plasten och genomlysa den med IR-ljuset eller analysera ytan med hjälp av en s k ATR-tillsats (Attenuated Total Reflection). Ljuset reflekteras mot kristallen i ATR-tillsatsen och ”studsar” mot provets yta och man får ett spektrum på provets yta med ett inträngningsdjup på ca 1-2 mikrometer.
Inom RISE finns fler som analyserar FTIR-prover och har erfarenhet inom olika material och substanser. Fler kontaktpersoner som analyserar plastbaserade material är Annika Boss, Mattias Andersson, Andrew Gordon och Anna Bondeson.
Resultaten redovisas i form av en rapport som inkluderar tolkning av spektrum.