Kontaktperson
Mathias Bark
Forsknings- och utvecklingsingenjör
Kontakta MathiasMekanisk hållfasthet hos papper i form av dragprov (ISO 1924-2), rivstyrka (ISO 1974) och vikstyrka (ISO 5626) är tre mått på papprets styrka. Metoderna är viktiga för utvärdering enligt andra standarder, exempelvis beständighet hos papper (ISO 9706, ISO 11108) och skrivmedel (ISO 11798). De kan givetvis användas helt oberoende av andra standarder.
Syftet med provningarna är oftast att undersöka möjlig negativ inverkan på papprets mekaniska hållfasthet efter någon form av exponering, såsom accelererad åldring i förhöjd temperatur och fukt i klimatskåp. Då testas papprets styrka före och efter exponering. De kan också användas för att undersöka minimikrav på papprets styrka.
De flesta typer av papper såsom finpapper eller kraftpapper kan testas enligt standarderna. Oftast brukar både maskin- och tvärriktning på pappret testas då de flesta papper uppvisar olika styrka i olika riktning. Provning kan utföras på både oåldrat papper och papper som utsatts för accelererad åldring i klimatskåp (eller annan exponering).
Pappersremsor dras i en dragprovare med konstant draghastighet. Kraften (N) och töjningen (mm) registreras och utifrån dessa parametrar beräknas bland annat dragstyrkan (kN/m) och brottarbetet (J/m2).
Genom att vika pappersremsor i pappersvikare räknas antalet dubbelvikningar. Utifrån dubbelvikningarna kan sedan viktal och vikstyrkan beräknas.
Rivstyrka anger den kraft (mN) som krävs för att riva en pappersbit och genom att riva pappersbitar i en rivprovare kan rivstyrkan beräknas fram.
Alla tre tester kan självklart provas direkt på papper, helt oberoende av andra standarder.
All provning av mekanisk hållfasthet inom området papper och skrivmedel sker i kontrollerat klimat (23°C och 50 %RH).
Provningsverksamheten för mekanisk hållfasthet håller hög kvalitet genom ackreditering enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018.
Provningsrapport från ackrediterat laboratorium