AI-agendan – Intervju Patrik Eckemo
"Digitalisering och AI är en förutsättning för Sveriges framtid. Vi kommer inte att klara av att upprätthålla välfärden ifall vi inte nyttjar AI."
Patrick Eckemo, DIGG
Representant arbetsgrupp Offentlig sektor (sammankallande)
Patrick Eckemo har varit med från starten och byggt upp DIGG som chef för utveckling och främjande samt varit ansvarig för regeringsuppdraget för AI. Patrick är senior rådgivare på DIGG och fokuserar för närvarande på bl.a. strategiska frågor, innovation och driva AI både nationellt och internationellt.
Patrick har över 20 års erfarenhet som bland annat utvecklare, presale, enterprise arkitekt, strateg, affärsutvecklare, chef och ledare från bland annat amerikanska SAS Institute, svensk/danska PostNord koncernen och CSN.
Varför är det värdefullt med en myndighet för Digital Förvaltning i Sverige?
DIGG är en stabsmyndighet till regeringen. Digitalisering är ett område som spänner över alla sektorer och branscher. Fram till idag har vi var och en gjort vad vi kan för att använda digitalisering rätt i vår verksamhetsutveckling.
Tanken med DIGG är att det ska finns en central part som kan ansvara för riktlinjer, ramverk, tillsyn, expertis och innovation inom digitalisering för att skapa rätt förutsättningar för digital verksamhetsutveckling inom offentlig förvaltning. Det är också en instans för förvaltningsgemensamma digitala tjänster (framför allt sånt i mitten som får allt annat att fungera och hänga ihop) och i förlängningen kanske också en naturlig instans för samutveckling.
DIGG ansvarar också för att följa och analysera den digitala utvecklingen samt ta fram underlag till regeringen. Vidare arbetar DIGG mycket med flera EU instanser kring vår gemensamma digitala utveckling.
På vilket sätt kan AI stärka Sveriges välfärd?
Digitalisering och AI är en förutsättning för Sveriges framtid. Vi kommer inte att klara av att upprätthålla välfärden ifall vi inte nyttjar AI. Bara inom offentlig förvaltning uppskattar DIGG värdet av AI till ca. 140 miljarder årligen. Enligt en analys från Finansdepartementet kommer det att saknas 90 miljarder kronor i statsbudgeten från och med år 2026, ett så kallat finansieringsgap, om kvaliteten på vår välfärd ska vara densamma som den är idag. Det kommer också att saknas ca. 500 000 människor. Här kan AI och digitalisering nyttjas som digitala resurser och stötta och frigöra tid för mera ändamålsenliga uppgifter, ex. mer tid för patienter för läkare och minskade vårdköer genom smart övervakning och egenvård. Men det kan också vara genom att minska kostnader och ställtider genom förbättrad underhållning av vår infrastruktur samt automatiserad tolkning och digitalisering av gamla arkiv m.m.
På vilket sätt kan AI påverka vård och omsorg positivt?
Det kan framför allt frigöra tid och öka vårdkvalitén. Smartare flöden. Preventiva åtgärder bedöms viktiga och här kommer nya smarta prylar som kan monitorera din hälsa efter samtycke. Idag skapar människa och AI bättre resultat än de var för sig, det har visat sig i bl.a. diagnosticeringen av cancer. Vi kan också förvänta oss helt nya rön och insikter utifrån användningen av AI på all forskning inom olika områden. Inom snar framtid kanske fler och fler kommer kräva att läkaren använder AI som stöd eftersom insikten och acceptansen hos befolkningen ökar.
Vad anser du vara det viktigaste för att arbeta med AI på ett etiskt och säkert sätt?
Jag tror man ska vara väldigt öppen med hela dialogen då det finns för- och nackdelar. Allt är inte svartvitt utan här är det viktigt att lyssna och skapa tillit och förtroende för alla intressenter. Test- och försöksverksamhet är nog helt avgörande för att vi ska ta oss framåt.
Vilken position anser du att Sverige bör ta inom AI?
Det är ganska tydligt att EU har en annan ståndpunkt vad det gäller AI i jämförelse med USA och Kina. Inom EU känns det tydligt att det är mera ideologiskt och grundat i begrepp som humancentrisk, hållbar, etisk, robust och tillförlitlig. Flera andra länder slåss om att bli bäst på ”etiskt AI generellt” eftersom EU satt det som inriktning men här skulle Sverige kunna välja ”hållbar AI” utifrån ett omställningsperspektiv. Vi är redan bra på hållbarhet och har mycket att lära andra.
Sverige skulle kunna nischa sig mot ”hållbar AI” som en mera specifik del inom etiskt AI som annars oftast tonas ned eller glöms bort. Det handlar om hållbarhet i det större perspektivet att ställa om hela samhället på ett hållbart sätt. Om vi inte kan leda och styra transformationen av hela samhället på ett hållbart sätt kommer vi med stor sannolikhet inte att realisera vinsterna med AI förutom de delar som handlar om att spara pengar vilket riskerar mycket negativ påverkan utifrån flera aspekter men också till inställningen om AI. Sverige är redan idag bra, kanske ledande, på många sätt att ”ställa om”.
Vad krävs det för strukturer för att möjliggöra detta?
Här kommer behovet att proaktivt styra utvecklingen, det livslånga lärandet in, kulturen, det sociala kontraktet, förändringsledning och skapandet av rätt förutsättningar. Att kunna leda och ställa samhällsomställningen anses av vissa analytiker som kanske den viktigaste förmågan att bibehålla välfärdsstaten på sikt. Det är egentligen en mycket större fråga än AI men AI ställer allt på sin spets. Sen finns det där också en tydlig koppling till FN:s hållbara mål samt att vi mer och mer går mot missionsorienterad styrning. Då skulle hela AI-arbetet hänga ihop med detta. Sen är vi ju bra även på andra unika områden som rymd m.m. Men sammanfattningsvis: Positionera Sverige som lead för en hållbar samhällstransformation med fokus på klimat/miljö men även för människors fortsatta känsla av värde och roll i samhället samt möjlighet till självförverkligande genom arbete och/eller bidragande till en större helhet (om man vill bli lite filosofisk).