Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu
-

AI-agendan – Intervju Shiva Sander-Tavallaey

"En särskiljande egenskap för AI som forskningsämne, är tillgång till data och därmed nödvändigheten av nära samarbete inom hela ekosystemet inklusive industri och akademi. Detta kräver i sin tur nya ”spelregler” för alla partners."

 

 

Shiva Sander-Tavallaey, ABB 

Representant arbetsgrupp Utbildning

I januari 2001 började Shiva på ABB Corporate Research i Västerås. Hon är sedan mars 2018 utnämnd till AI-Lead i ABB-Sverige som bla. har samordnande ansvar för AI-relaterade aktiviteter i ABB Sverige. Hon utsågs i maj 2018 till Senior Principal Scientist in Applied Analytics. Läs mer om Shivas bakgrund efter intervjun.

Hur arbetar ni på ABB med AI i dagsläget, och hur kan AI bidra till att skapa mervärden för kunden?

Vi ser trenden att växla från automatiserade system till autonoma system. Detta kommer att låsa upp större värde genom att förbättra produktiviteten. En viktig möjliggörare för denna förskjutning är AI. AI kommer att tillåta:  

  • Robotar för att vara mer samarbetsvilliga, lättare att använda och hjälpa oss att eliminera smutsiga, tråkiga och farliga uppgifter.
  • Industrisystem kommer alltmer att kunna hantera situationer som de inte specifikt programmerades för.
  • Våra elektriska system kommer att kunna balansera dynamiskt den mer komplexa förhållanden mellan produktions- och efterfrågesidan, orsakad av de intermittenta förnybara energikällor, distribuerade produktion, lagringssystem och inte minst nya laster som elbilar.

Skiftet till autonoma system kommer att ske under en längre tidsperiod. När nya AI-algoritmer och teknologier utvecklas kommer fler och fler element att gynnas av framstegen. Redan idag ser vi stort värde av dessa på service och underhåll.

Mer information

Robotics and medical applications  (YouTube)

Remote and collaboration centers providing advanced services

ABB Ability™ Energy Management for sites - OPTIMAX® (YouTube)

Smart Sensor (YouTube)

Vad anser du är det viktigaste i AI-samarbetet mellan akademi och näringsliv?

Att kombinera praktisk relevans och vetenskaplig rigor kommer nästan alltid med utmaningar: ”From an academic perspective, it can be more interesting when things are not working than when they are. In industry, we don’t find that interesting, only frustrating.”[A. Sannö etal. Increasing the Impact of Industry–Academia Collaboration through Co-Production, Technology Innovation Management Review- April 2019 (Volume 9, Issue 4)]

Historiskt sett kunde i de flesta fall den grundläggande forskningen av intresse för industrin separeras tillräckligt från det dagliga verksamheten och affärslivet. Men en särskiljande egenskap för AI som forskningsämne, är tillgång till data och därmed nödvändigheten av nära samarbete inom hela ekosystemet inklusive industri och akademi. Detta kräver i sin tur nya ”spelregler” för alla partners.

Enligt min åsikt är förståelsen av konsekvenserna av denna nödvändiga ”förändring” den största utmaningen som måste erkännas och lösas genom en gemensam insats från hela ekosystemet, inklusive regering, lagstiftning och regler.

På vilket sätt tror du att AI kan ha en positiv inverkan på klimatet?

Det hela handlar om att möta utmaningarna från klimatförändringar, SDG kopplat till hållbara städer och ren energi, medan utvidgningen av förnybar och decentraliserad produktion ställer nya krav. Den inneboende osäkerheten i de förnybara energikällorna å ena sidan och den ökade och delvis oförutsägbara energiförbrukningen å andra sidan, kompletterad med en decentraliserad produktion och distribution av energi, kräver en överordnad dynamisk såväl statisk optimering. Ett sådant komplext optimeringsproblem kan lösas nästan uteslutande med hjälp av avancerade datadrivna algoritmer(läs AI/ML) baserat på en stor mängd realtidsdata. Med andra ord kommer AI att vara en av huvudkomponenterna för att lösa dessa utmaningar. 

Bakgrund Shiva Sander-Tavallaey

Shiva Sander Tavallaey erhöll en civilingenjör i maskinteknik 1988 från Chalmers tekniska Högskolan (CTH) och en doktorsexamen i ljud och vibration / teknisk akustik 2000 från Royal Institute of Technology (KTH), Sverige. Efter examen som MSc började hon på Volvo Car AB som Senior designer, där hon bland andra initierade ett FoU-projekt i samarbete med Royal Institute of Technology (KTH) som i sin tur ledde till hennes ökade intresse för området vågutbredning i olika media såväl som signalbehandling.

I januari 2001 började hon på ABB Corporate Research i Västerås. Efter en specialistkarriär inom tillståndsövervakning och diagnostik, som kulminerade till Principal Scientist 2009, började hon i en ledningsposition som ledde ett team med 15-20 specialister inom modellering och kontroll av industriella automationsapplikationer. Under denna period fortsatte hon att arbeta med olika applikationer och projekt som tillämpar modernaste metoder som AI / ML för anomali/ avvikelsedetektering, prediktiv och prescriptive underhåll.

2015 utnämndes hon till adjungerad professor vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) vid avdelningen för fordonsteknik, vid Marcus Wallenberglaboratoriet för ljud och vibrationer.

I februari 2018 klev hon av från management för att följa specialistkarriären. Hon är sedan mars 2018 utnämnd till AI-Lead i ABB-Sverige som bla. har samordnande ansvar för AI-relaterade aktiviteter i ABB Sverige. Hon utsågs i maj 2018 till Senior Principal Scientist in Applied Analytics.