Antibiotikasmarta verksamheter kan bidra till att rädda liv

Många av våra vanliga medicinska behandlingar och kirurgiska ingrepp – från urinvägsinfektioner till cancerbehandlingar och höftledsoperationer – kan kräva antibiotikabehandling. Men under många årtionden har antibiotika använts både fel och för mycket, vilket har orsakat en snabbt ökande antibiotikaresistens. 

Nationellt initiativ som hjälper kommuner och regioner att bli “antibiotikasmart” 

– Antibiotikaresistens är ett väldigt komplext problem där personer, organisationer och samhällssektorer är en del av problemet, men också en del av lösningen. Vi kan inte lita på att nya antibiotika utvecklas tillräckligt snabbt för att fylla behoven som finns. Vi måste även jobba förebyggande mot infektioner och smittspridning, säger Camilla Björn, forskare på RISE och ledare för Antibiotikasmart Sverige. 

Antibiotikasmart Sverige är ett nationellt initiativ som leds av Folkhälsomyndigheten och RISE tillsammans med Nationell arbetsgrupp Strama och ReAct – Action on Antibiotic Resistance, samt ett flertal kommuner och regioner. 

– För att kunna hjälpa kommuner, regioner och deras verksamheter att förstå sin roll samt ge dem verktyg för att bidra till att antibiotika ska fortsätta fungera, har vi tagit fram olika kriterier för att bli ”antibiotikasmart”, berättar Camilla Björn.  

Kriterierna har tagits fram tillsammans med beslutsfattare och yrkesverksamma personer inom de verksamheter som kriterierna riktar sig till. Dessa innefattar i nuläget kommunledning, skola, förskola, äldre- och funktionshinderomsorg, vatten- och avloppsverksamheter samt regionledning, vårdcentraler och sjukhus.  

För skolor handlar kriterierna till exempel om att ge eleverna undervisning om antibiotika och antibiotikaresistens. Kriterierna för äldreboenden handlar bland annat om att göra mätningar av vårdrelaterade infektioner. För både förskolor och äldreboenden lyfts vikten av att jobba systematiskt med att förebygga smittspridning och uppkomst av infektioner. För vatten- och avloppsverksamheter ligger fokus på att minska utsläpp av antibiotika och bakterier från reningsverken. 

Tanum växlade upp efter medborgarförslag 

Tanums kommun har varit involverad som partner i Antibiotikasmart Sverige sedan starten. Här har man valt att ta ett grepp kring antibiotikafrågan på kommunledningsnivå. Folkhälsostrategen Lillan Fahlstedt berättar:  

– Det kom in ett medborgarförslag i slutet av 2017 som bland annat handlade om att införa en temadag om antibiotikaresistens och att redovisa antibiotikaförskrivningen varje år. Strax efter att förslaget kom in startade Antibiotikasmart Sverige och då beslutades det att Tanum skulle gå med.  

Tanum har varit med och jobbat fram kommunledningskriterierna, som numera kan användas av kommuner i hela Sverige. Dessa kriterier innefattar att besluta om kommunens engagemang i frågan och att sprida kunskap till invånarna om klok antibiotikaanvändning. Att skapa förutsättningar för kommunens verksamheter att förebygga infektioner och smittspridning ingår också.  

– Förutom att redovisa användningen av antibiotika i hållbarhetsredovisningen, har vi gjort en kommunikationsinsats på vår hemsida och på sociala medier i samband med den Europeiska antibiotikadagen. Vi har även informerat om vårt engagemang i Antibiotikasmart Sverige i kommunens informationstidning som delas ut gratis. På dessa sätt visar vi att vi tar ställning i frågan, säger Lillan Fahlstedt.  

Dedikerat arbete i Köping 

Ungefär 35 mil österut finns Köpings kommun, som också valt att engagera sig i Antibiotikasmart Sverige. Efter pandemins avklingande ville kommunen hitta nya infallsvinklar till att jobba med hygienfrågor. Två särskilda boenden blev arenor för arbetet.   

– Eftersom vi redan hade utsedda hygienombud och gjorde infektionsregistreringar månadsvis, två saker som fanns med bland kriterierna för antibiotikasmarta äldreboenden, valde vi att testa kriterier som handlade om deltagande i svenska HALT. Det är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. Man hade jobbat med HALT tidigare i kommunen, men inte de senaste åren, säger Malin Svakko, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Köping, och fortsätter:  

– Vi valde också att jobba med vårdhygieniska egenkontroller och bestämde att vi skulle sätta in en webbutbildning om hygien i ett årshjul, så att personalen utför den årligen. På samma tema ordnade vi, i samarbete med regionen, ett föredrag för personalen kring förebyggande av urinvägsinfektioner som är mycket vanliga inom äldreomsorgen. 

Utvärderade kriterier spås bli till stor nytta 

I början av 2024 rullade Antibiotikasmart Sverige ut ett färdigt paket av pilottestade och utvärderade kriterier för kommunala verksamheter. Dessa kriterier kommer att bli till stor nytta, tror Malin Svakko: 

– Kommunen är en viktig del i kedjan för att motverka smittspridning och minska onödig förskrivning av antibiotika. Det är viktigt att alla kommuner och regioner ser över vad de kan bidra med. Här kan kriterierna vara till hjälp, för att försäkra sig om att man gör vad man kan.  

Camilla Björn är inne på samma spår:  

– Att bli diplomerad som antibiotikasmart är ett kvitto på att man uppfyller kriterierna och strävar efter att bli bättre inom dessa områden. Vi tror att det kan vara en stolthet för den egna organisationen att vara en antibiotikasmart verksamhet, samtidigt som det kan inspirera andra verksamheter och kommuner att engagera sig, säger hon och fortsätter:  

– Vi hoppas att arbetet i kommuner och regioner ska leda till viktiga förändringar på sikt, däribland en högre kunskapsnivå och medvetenhet bland både barn och vuxna om antibiotika och antibiotikaresistens, en minskad smittspridning inom vården och samhället samt en klok antibiotikaanvändning. Kort sagt en hållbar utveckling där antibiotika fortsätter att fungera och rädda liv.