Med snart fem miljarder människor – och ännu fler saker – uppkopplade på internet får data en allt mer avgörande roll. Inte bara för analys och beslutsfattande. Data används i nya tjänster, nya varor, för bättre resursutnyttjande, som föda för AI-teknologier som i sin tur spetsar innovation och forskning. Automatisering av flöden är ett av flera smarta tillämpningsområden.
Från 2010 till 2020 ökade mängden data i världen med 5000 procent, från 1,2 biljoner gigabyte till 59 biljoner. Spola fram till 2025 och prognosen säger att vi inte bara blivit bekväma med en ny enhet (zettabyte) utan även passat på att ytterligare trippla mängden data.
Vad kan vi göra med data, vår tids olja?
– Till skillnad från oljan är data användbart om och om igen. Och kan vidareutvecklas, säger Per-Olof Sjöberg, affärs- och innovationsområdeschef inom Digitalisering på RISE.
– För näringslivet spelar data en alltmer väsentlig roll. Sen finns det farhågor kring tillgång på data och datakvalitet? Mäter jag rätt saker? Generar jag rätt data och hur bearbetar jag data för rätt slutsatser. Där har vi på RISE en roll. Utifrån vår erfarenhet kan vi vara en väldigt viktig partner. Vi kan se vad som fungerar i en typ av industri, och föra vidare till en annan.
Datacenter för test och experiment
Sedan 2016 driver RISE ett center i Luleå för tester och experiment inom bland annat molnapplikationer där sensordata kan samlas in för modellering, simulering och vidare optimering. Databearbetning måste vara rätt, av kvalitet, för att vara värdefull, understryker Per-Olof Sjöberg med tillägget att bearbetningen där kan göras med AI-hjälp.
– Just nu jobbar väldigt många bolag med AI-lösningar. Och det kommer att utvecklas vidare inom offentlig sektor och näringsliv och där kan RISE hjälpa till, säger han.
Det råder ofta oklarhet kring vem som är ansvarig för data, hur och var man delar och kring överenskomna dataformat
Delning en utmaning i offentlig sektor
För just offentlig sektor är bilden mer komplicerad. Dels försvåras datadelning av att antalet kommuner är 290, antalet regioner 21, plus ett antal andra myndigheter, med tillhörande it-avdelningar. Dels finns en regulatorisk och kompetensmässig utmaning: hur delar man data i offentlig sektor, vad är tillåtet?
– Det råder ofta oklarhet kring vem som är ansvarig för data, hur och var man delar och kring överenskomna dataformat, säger Per-Olof Sjöberg
Att offentlig sektor är en egen marknad med speciella regler ger främst små och medelstora bolag huvudbry. Komplexiteten gör steget från test till färdig produktlansering långt, vilket kan fälla ett mindre bolag.
Den offentliga verksamheten bygger på delningskultur
Se över affärsmodellerna
Patrick Eckemo, senior rådgivare på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), säger att bolag ofta underskattar komplexiteten och behöver fundera kring sin affärsmodell kopplat till samutveckling med offentlig förvaltning.
– Den offentliga verksamheten bygger på delningskultur. Det ligger i arbetets natur att dela lösningar. Så är ofta inte fallet hos entreprenörer som gärna vill sälja samma lösning flera gånger om. Det blir också allt vanligare att det finns krav på öppen källkod, säger Patrick Eckemo.
Bolag som till exempel hävdar ägandeskap till data som bygger på interaktioner med medborgarna för att träna upp en AI-applikation går i motsatt riktning.
– De äger en produkt, en metodik och programvara – inte data som ju kommer från myndigheten och medborgarna.
– Jag tror att man behöver vilja vara en del av samhällsutvecklingen och del i en hållbar omställning. Kanske jobba med öppen källkod och istället sälja support och vidareutveckling, säger Patrick Eckemo.
Stora vinster i ökad automatisering
Patrick ser stora vinster i en ökad automatisering som drivs med hjälp av AI. Men den stora besparingen ligger egentligen inte i att endast nyttja digitaliseringens möjligheter utan att också ändra befintliga verksamhetsmodeller, det vill säga på det sätt vi styr och strukturerar det offentliga arbetet. Ska vi utgå ifrån att befintliga strukturer är rätt för framtidens offentliga förvaltning och digitalisera dessa eller ska vi våga tänka annorlunda?
Patrick Eckemo tror att en kombination av en struktur som möjliggör resurs- och flödeseffektivisering kan förenkla digitaliseringsarbetet avsevärt genom minskad komplexitet och minskade kostnader.
Per-Olof Sjöberg på RISE säger att för att individanpassade tjänster ska kunna utvecklas behöver företag och myndigheter få tillgång till persondata. Tjänster som precisionsmedicin och individanpassad utbildning bygger på tillgång till persondata.
– För hälso- och vårddata skulle det nog vara bäst om personerna själva ägde den. Då skulle man kunna välja att donera sin data på liknande sätt som man donerar sina organ men göra det medan man lever och till fler än en, avslutar Per-Olof Sjöberg.
RISE erbjuder:
- Bearbetning av data genom olika typer av algoritmer
- Hur man kan applicera AI på data
- Träna system på data
- Maskinbearbetning
- Mäta data, samla in data
- Kvalitetssäkra data
